I slutet av maj för nio år sedan stod det en buss på parkeringen vid Telenor arena i Oslo. Klockan var ungefär halv ett på natten och i bussen satt en ung tjej med den svenska flaggan virad runt kroppen. Hon såg rätt tom ut i blicken och hade ett par timmar tidigare blivit utslagen i Eurovision Song Contest. För första gången var Sverige inte med i finalen.
Vi på Södermanlands Nyheter har följt Anna Bergendahls artistresa hela vägen från Idol till den stora Eurovisionscenen i Oslo.
Som 16-åring kom Anna Bergendahl med i Idol och på hennes första audition golvade hon idoljuryn med låten "Have a heart".
– Det mest musikaliska och det bästa jag hört i den här tävlingen, sa jurymedlemmen Andreas Carlsson i TV-programmet.
Och visst gick det bra. Anna Bergendahl tog sig vidare till de tv-sända finalerna och slutade på en femte plats.
Två år senare kom hon med i melodifestivalen och fick sjunga sitt bidrag "This is my life" i den fjärde och sista deltävlingen som avgjordes i Malmö 2010. Hon gick direkt vidare till finalen i Globen.
Vi på tidningen tyckte att det här var en stor sak. Att lilla Nyköping helt plötsligt hade en deltagare med i finalen i Sveriges största musiktävling.
Att bevaka en final i melodifestivalen är inte så glamoröst som man kan tro. Det är bara de stora tidningarna och bildbyråerna som får vara med inne på arenan. Vi andra får sitta i ett ganska trångt pressrum och titta på sändningen på tv.
När det sedan blev dags för röstningen samlades presskåren ihop och vi gick i samlad trupp ner mot scenen. Anna låg inte så bra till efter att de utländska jurygrupperna hade gett sina poäng. Men efter folkets röster insåg vi att: "Hon vinner hela skiten".
Den 25 maj samma år tog jag och reportern Fredrik Gustavsson en hyrbil och begav oss mot Eurovision Song Contest i Oslo. Oftast inom idrotten men även på andra evenemang brukar det vara stora pressrum, men jag har aldrig tidigare upplevt ett så stort rum. Utan att överdriva var det större än en handbollsplan.
Väldigt många av journalisterna som var på plats tyckte att Annas framträdande var bra. Ingen verkade heller orolig för att hon inte skulle gå till final.
Land efter land gick vidare, men inte Sverige. Det var som en stor suck som genomsyrade hela pressrummet. Sverige, det stora mellolandet, hade inte gått vidare till finalen.
– Vad var det som hände?, sa Expressenfotografen.
Ja, vad var det som hände? Det är nog ingen som vet. Men det blev en väldigt försenad pressträff i en kall buss utanför arenan. Efter intervjun med Anna, som bara fick ta två minuter, begav vi oss tillbaka till hotellet. Vi hade varit med om något unikt.
Nu är det dags igen. Jag ska bevaka Anna Bergendahl i andra chansen i Nyköping. Förra gången sjöng hon "This is my life" och det är samma titel som Kim Larsen har på sin hit från 1978.
Frågan är hur det går för hennes nya låt "Ashes To Ashes" som samtidigt är en gammal David Bowie-låt från 1980? Fungerar det med ännu en kändistitel så kommer det gå bra.
Lycka till Anna!