Händelsen där Katarina Strand Brodd, överläkare och medicinskt ledningsansvarig för neonatalvården på Mälarsjukhuset, försökte rädda livet på ett aborterat foster som kom ut levande i vecka 22 har väckt en debatt kring frågan om sena aborter.
Svensk förening för obstetrik & gynekologi (SFOG) har kritiserat agerandet. Eftersom kvinnan i fråga fått sin abort prövad och sedan godkänd av Socialstyrelsens rättsliga råd är det fel att försöka rädda livet på fostret, enligt föreningen. Socialstyrelsens rättsliga råd menar dock att Strand Brodd gjorde rätt eftersom ett foster i vecka 22, i juridisk mening, är ett barn.
– Det är extremt ovanligt att man hamnar så på gränsen som i det här fallet, säger Henrik Hård af Segerstad, tillförordnad verksamhetschef på kvinnokliniken i Sörmland.
Enligt honom är ovanligt att aborter över huvud taget genomförs efter vecka 18.
– Jag skulle uppskatta det till att det handlar om en handfull kvinnor per år i Sörmland som avslutar sin graviditet i veckorna 19-22.
För att starta en abort används i dag särskilda läkemedel som anses vara det minst farliga alternativet för kvinnan. Men hur sjukvårdspersonalen ska agera om detta inte fungerar som planerat och fostret kommer ut levande finns inga tydliga riktlinjer för.
– Vi bemöter varje enskilt fall hos oss utifrån kvinnans önskemål och utifrån de lagar och bestämmelser som finns. Det här handlar ju om etiska frågor så för oss känns det positivt med en debatt så att vi kan få tydligare riktlinjer för sådana situationer, säger Henrik Hård af Segerstad.