När ordförande Roger Tiefensee (C), och resten av barn-, utbildnings- och kulturnämnden, tittade på den ekonomiska kalkylen i en delårsuppföljning stod det klart att Bettna skola och Kyrkskolan skulle få svårt att nå sina ekonomiska mål.
För att förhindra att skolorna ordineras en sträng sparplan sätter nämnden in ett ekonomiskt motgift.
‒Vi har beslutat om att införa ett strukturbidrag och beslutet gäller retroaktivt för hela 2017. Totalt rör det sig om cirka 2,4 miljoner, 9 600 kronor per elev och år under 2017. Vi tänker oss också att bidraget finns kvar nästa år, säger Roger Tiefensee.
Det är inte bara de kommunala skolorna i Mellösa och Bettna som får ta del av bidraget. Kyrkskolan får 1 036 800, Bettna får 547 200, Dunkers skola 432 000 och Ekbacken (201 000) respektive Sparreholms nyöppnade friskola (192 000) får för ett halvår vardera.
‒De mindre skolorna har andra omständigheter och merkostnader för att de inte ligger i en tätort. Det gäller generellt oavsett om det är kommunal eller fristående skola.
Nämndens prognos går mot överskott, med bidragen jämnar man ut för att ingen verksamhet hamna på röda siffror.
‒Pengarna för det här finns inom budgetramen, hade vi inte gjort någonting hade vi haft grundskolor med underskott som kunnat leda till krav på utbetalningar. Nu gör vi det här i ordnad form.
Bidragskriterierna härstammar från en Eskilstunamodell.
‒Det ska vara en skola utanför centralorten, det ska vara den enda skolan på orten och ha max 130 elever. Det här ger en långsiktig signal om att vi ska ha kvar landsortsskolorna, då ska rektorerna också ha förutsättningar för att driva utbildning på jämlika villkor, säger Roger Tiefensee.
Ylva Eriksson är rektor på Bettna skola.
‒Det är jätteroligt och tyder på att nämnden tar sitt ansvar. Bettna skola håller inte budget men det är skönt att vi nu kommer lite närmare. Vi är väldigt glada att skolan ska vara kvar, men då är det också viktigt att ge förutsättningar för att driva skolan, förutsättningar som de nu ger, säger hon.
Pengarna kommer till god nytta på flera områden.
‒Det största är barn i behov av särskilt stöd, det stöd som kräver extra vuxna i klasserna. Vi har anställt fler vuxna än vad vi har budget för men gjort det eftersom vi utgått från barnens behov. Med vårt elevantal på 57 ska vi egentligen ha två klasser, men man kan inte ha hur kraftig ålderspridning som helst. Vi har tre klasser nu och den organisationen är lite för dyr men vi får bidraget just eftersom det är svårt att få till en effektiv organisation när det är så få elever.