Sjukvården är den fråga som står högt på väljarnas agenda detta valår. Bilden av den sörmländska sjukvården är komplex. Vi ska gå igenom några områden för att bena ut vad det är man har att brottas med.
Vårdplatser: Bristen på vårdplatser är fortfarande stor. Jonas Lindeberg (Vård för pengarna) arbetar som överläkare. Han säger att många sängar inte kan hållas öppna på grund av personalbrist. En indikation på bristen på vårdplatser är antalet överbeläggningar.
Bara Gävleborg har fler överbeläggningar i Sverige än Sörmland.
– Men nu är vi på gång att öppna fler vårdplatser på bland annat Mälarsjukhuset, säger Jacob Sandgren (S) personallandstingsråd.
Få vårdplatser påverkar andra dela av sjukhusen, till exempel akutmottagningarna. Länets akutmottagningar har längst väntetid i landet storleksmässigt jämfört mot andra.
Psykiatrin har dock färre överbeläggningar och bland de lägsta i hela landet.
Personal: Bristen på vårdpersonal är i hela landet stor. På landstingets hemsida finns i dagsläget utlyst närmare 200 tjänster. Det är bland annat sjuksköterskor, undersköterskor, psykologer, läkare och dietister. Samtidigt har Sörmland en högre andel öppet arbetslösa (5,0 procent år 2017) jämfört med snittet i riket (4,0 procent). Högst är arbetslösheten i Flen, följt av Eskilstuna och Oxelösund.
Så jobben finns, men vården attraherar tydligen inte.
– Det finns annat som lockar mer, som löner och arbetstider, säger Mats Karlsson, arbetsförmedlingens chef i södra Sörmland.
Han säger att många nyanlända söker sig till vården, men att det gäller att lära sig språket för att få in en fot.
Jonas Lindeberg (Vård för pengarna) anser att arbetet på sjukhusen blivit för tungt och krävande. Arbetsmiljön måste bli bättre, menar han, och säger att man som arbetsgivare måste vara mer flexibel.
– Under en period i livet kan det vara svårare att arbeta nätter och ha ett familjeliv. Då kan arbetsgivaren vara mer flexibel, säger Jonas Lindeberg.
Men det låter sig inte göra så enkelt, säger Jacob Sandgren (S). Arbetsgivaren har att förhålla sig till gällande kollektivavtal och arbetsmiljölagen samtidigt som sjukhusen är en verksamhet som i många delar är öppen dygnet runt alla dagar om året, fortsätter han.
Hyrpersonal: Aldrig tidigare har landstingen betalat så mycket pengar för hyrpersonal. Samtidigt ser intresseorganisationen Sveriges kommuner och landsting, SKL, att kurvan planar ut. Ökningen är inte längre så kraftig och sex landsting lyckades i slutet av år 2017 minska sina kostnader jämfört med året innan.
Sörmlands landsting tillhör inte en av dem. Sörmland betalade nästan 253 miljoner kronor för hyrpersonal. Detta ska ses i ljuset av att Sörmland har som mål att till årsskiftet vara oberoende av hyrpersonal - ett gemensamt mål med övriga Sverige. Landstingsdirektör Jan Grönlund sa när målet om att vara oberoende av hyrpersonal presenterades, januari förra året:
– Vi behöver bli bättre på att tillvarata utvecklingskraften som finns hos våra medarbetare och vill därför skapa bättre förutsättningar för en god arbetsmiljö och en god och säker vård för patienterna.
Men i stället har kostnaden ökat till en kvarts miljard kronor.
– Det är helt otroligt och ett tecken på att personalpolitiken inte är bra. Inte en chans att vi kommer vara oberoende av hyrpersonal i januari nästa år, säger Jonas Lindeberg (Vård för pengarna).
– Ett megafiasko. Det görs för lite, säger Magnus Leivik (M).
Jacob Sandgren (S) säger nu att han inte tror man kommer att lyckas att bli oberoende till årsskiftet, men att landstinget tar personal- och hyrpersonalfrågan på stort allvar och att åtgärder görs och gjorts.
– Just nu har vi väldigt konkurrenskraftiga löner jämfört med andra landsting och regioner. Vi har också fler medarbetare som nu rekommenderar sin arbetsplats än tidigare, säger Jacob Sandgren.
Konkurrensverket har också påtalat att landstingen är för dåliga upphandlare av hyrpersonal.
Ekonomi: Landstinget har god ekonomi. Resultatet för fjolåret visar preliminärt 170 miljoner kronor. Däremot går själva kärnverksamheten hälso- och sjukvården med underskott, vilket den gjort i flera år. Moderaterna och Vård för pengarna har i flera år envist framfört att sjukvården är underfinansierad, det vill säga tilldelas för lite pengar.
Hälso- och sjukvården lär bli dyrare den dag när sjukhusen har byggts om. Planen att bygga nytt sjösattes för flera år sedan, men tycks för den utomstående stå och stampa. Den ursprungliga tidsplanen har spruckit för länge sedan, men byggena fortskrider, uppger landstingets Magnus Andersson, fastighetschef. Största byggprojektet just nu pågår vid Mälarsjukhuset. Ett annat stort projekt som är på gång är på psykakuten vid Nyköpings lasarett.
Vården: Till landstingens ömsesidiga försäkringsbolag kan anhöriga eller patienter ansöka om ersättning för vårdskador eller skador i samband med vård. Landstinget Sörmland har ökat antalet anmälningar till Löf mest, procentuellt sett, i hela landet.
Vad det beror på kan inte Helena Olsson, kommunikationschef, på Löf säga. Patienter och anhöriga är bättre upplyst och det kan också vara så att fler vårdskador inträffar, fortsätter hon.
Förra året inkom till Löf 536 anmälningar gällande sörmländsk sjukvård. 40 procent av alla anmälningar leder till ersättning.
Sjukvården i Sverige håller hög kvalitet. Sjukvården i Sörmland utgör inget undantag. Hjärtsjukvården placerar till exempel Sörmland över rikssnittet. Och vården förbättras.
Förtroendet för sjukhus och det allmänna förtroendet för hälso- och sjukvården som helhet ligger däremot under snittet.