– Vi skulle till sjukhuset med mellansonen, till öron näsa hals mottagningen. Det regnade fruktansvärt mycket och vi körde in på sjukhusområdet. Och så small det till, berättar Thérése Bodin.
De lyckades ta sig till huvudentrén och hon tillsammans med barnen tog sig ut. Sambon Robin Forsling inspekterade bilen och konstaterade att två av däcken på höger sida var punkterade och ena fälgen var skadad. Bilen fick bogseras till verkstad.
Robin Forsling ringde landstinget för att förhöra sig om hålet och förklara skadan som åsamkats. Personalen på landstinget sa att de visste om hålet och att det skulle åtgärdas.
– Men varför hade de inte satt ut någon kon som varnade för hålet? undrar Thérése Bodin.
Därefter vidtog pappersarbete eftersom Forsling/Bodin anser att landstinget är ansvarig för att skadan uppstått. Nya däck, ny fälg och balansering av hjulen innebar en kostnad på nästan 12000 kronor för familjen Forsling/Bodin. Och för dem är det en stor och oönskad utgift, berättar Thérése Bodin.
När det gäller ersättningsärenden som detta kopplas landstingets försäkringsbolag in. Ett skäl är att landstinget inte ska hamna i någon jävsituation, att det finns någon personlig koppling mellan den som kräver ersättning och landstingets personal. Ett annat skäl är att få en professionell bedömning.
Vanligast ersättningskraven är borttappade tandproteser, glasögon, smycken, hörapparater, mobiltelefoner och mobilladdare. Och utifrån de tre senaste åren har kraven från patienter och anhöriga ökat. År 2015 krävdes landstinget på drygt 73000 kronor, i år kan det landa på närmare 200000.
Men kraven är inte detsamma som att landstinget betalar ut ersättning till alla eller ens hela ersättningskravet, uppger Lars-Gunnar Svensson, landstingets säkerhetschef.
– Man har ett eget ansvar för sina tillhörigheter, säger han.
Men är patienten förvirrad eller mycket sjuk (medvetslös till exempel) så är det sjukhusets och personalens ansvar att omhänderta bland annat smycken och andra tillhörigheter.
– Kan man styrka att man kommit in i vården med till exempel smycken eller att någon anhörig kan göra det är det vi som har brustit, säger Lars-Gunnar Svensson.
I fallet med Robin Forsling och Thérése Bodin har landstingets försäkringsbolag sträckt sig till att betala hälften. Delat ansvar, även föraren har ett ansvar, menar Lars-Gunnar Svensson.
– De (landstinget) har erkänt att de visste om hålet och pengarna regnar inte in hos oss, säger Thérése Bodin, som är osäker på om de ska driva ärendet vidare.
– Då riskerar vi att inte få någonting och stå för alla kostnader, säger hon.