Nästan hela den park som idag kallas Rademachersmedjorna var en gång odlingsmark. De små smedjorna kantade gatorna i utkanten av området.
Därinnanför låg trädgårdsland med kål, örter och rotfrukter.
– Även om smederna bodde inne i stan var de ganska självförsörjande. Här kommer vi under sommaren att odla sådana växter som de åt på 1600-talet. Dels av historiska skäl. Dels för att visa att det går att dra upp mycket av det vi köper i affärerna i det egna trädgårdslandet, säger Anna Djuvfeldt.
De kallas för kålgårdar, de små odlingarna som låg innanför smedjorna.
– Kål var en oerhört viktig ingrediens i basfödan innan potatisen slog igenom i Sverige.
Tillsammans med sin mamma Gunilla planterade Anna Djuvfelt i helgen gräslök, lök, morötter, åbrodd, fänkål, libbsticka och salvia i kålgården på Rademacherområdet.
Där finns också rabarber. Och humle.
– Att odla humle var ett sätt att rena vattnet. Föör rent vaten var en bristvara. Då gjorde man drycker av malt och humle till både barn och vuxna. Samtidigt innebar odlandet att man säkrade upp tillgången till mat inför vinterhalvåret. 1600-talet hade några av de värsta svältperioderna vi har haft i det här landet och smederna i Eskilstuna hade det i jämförelse med många bönder relativt bra, säger Anna Djuvfeldt.
Odlingen invigdes på lördagen i samband med Rademacherområdets vårmarknad. Den lockade både trädgårdsamatörer och proffsodlare till smedjorna.