För några år sedan var läraren Staffan Furå tvungen att skaffa skyddat telefonnummer efter att han fått telefonhot av en arg förälder.
– Jag tar gärna debatten för allas rätt att vara sig själva och kan hantera hotfulla situationer mot mig. Men när de hotade min familj började jag fundera på om jag måste backa av, säger Staffan Furå.
Men det är just det som är det stora problemet, tycker han. Vuxna som inte tar debatten när elever kränker varandra. Det som gör att han själv orkar är kollegorna på Frejaskolan. Även ledningen är ett bra stöd.
– Det finns lärare runtom i Sverige som också utsatts för näthat på grund av att de engagerat sig i värdegrundarbetet och som inte alls har fått samma uppbackning, säger Staffan Furå.
De som hotade när han skaffade skyddat nummer tyckte att det var för mycket fokus på hbtq.
– De tyckte att jag förstörde barnen genom att prata om det som att det är naturligt, berättar Staffan Furå..
Men det är inte bara hbtq- frågor som engagerar honom. Det mesta av jämställdhetsarbetet handlar om att som vuxen man stå upp för kvinnors lika rätt, poängterar han.
– Jag har en dotter som jag vill ska kunna bli vad hon vill. Att hon ska känna att hon är lika mycket värd som en man.
I skolan handlar mycket om språket i korridorerna.
– Det är inte okej att kalla varandra för hora och fitta. Det språket kommer ur en grabbkultur, men tjejer kan också hänga på för att stärka sin egen position.
Kränkningar elever emellan förekommer så ofta att det ibland kan vara svårt att som lärare agera på allt upplever Staffan Furå..
– Jag missar säkert också saker ibland. Men det är viktigt att vi som vuxna orkar ta debatten och reagera. Annars tar det aldrig slut och vi sviker de som kränkts.
Ett specifikt arbete han gjort för att undersöka hur vanligt det är med kränkningar var att be eleverna i en sjätteklass att titta igenom sina olika konton på sociala medier.
– Av tjejerna hade nästan alla fått någon kommentar av sexuell karaktär eller nedvärderande om sitt utseende. Flera av tjejerna hade fått dick-pics ( bilder av en penis,reds. kommentar) både av andra ungdomar på skolan och av okända vuxna män. Och då pratar vi om tolvåringar här.
Barnen och ungdomarna är så vana att de bara rycker på axlarna, upplever han.
– Det har blivit normaliserat. Men varifrån kommer idén att det skulle vara ett bra sätt att ta kontakt på?
Det behövs att fler vuxna och särskilt fler män engagerar sig och agerar mot alla typer av nedvärderande kommentarer mot kvinnor tycker han.
– Vi måste jobba med både tjejers och killars värdegrunder och kan inte göra allt i skolan. Samhällsutvecklingen med sociala medier kan vi inte ändra på så vi måste lära oss att förhålla oss till det. Könsrollerna är skadliga även för killar. Många unga män tar livet av sig för att de inte orkar leva upp till machoidealen. Men det är inte omanligt att visa sig svag och vara den man är.