Eskilstuna, till tidningen i fredags.
Två av de oroade lärarna jobbar på Hällby skola. Maria Blomér är fritidspedagog i årskurs 1 och Frida Lusth är lärare i årskurs 2. Båda två har erfarenhet av elever med särskilda behov och Maria Blomér har dessutom en son med Aspergersdiagnos som går första året på gymnasiet.
‒Så jag vet vad som krävs för att man ska klara skolan om man har särskilda behov. Jag känner extra för barn som har speciella diagnoser, säger Maria Blomér.
Även om de anade att någonting var på gång chockades lärarduon av beslutet som fattades på kommunfullmäktige. De menar att det redan i dag finns en oro över hur pengarna ska räcka till och att Hällby skola får skjuta till egna medel för att ha råd med alla elevassistenter som det är nu.
‒Det krävs mycket tid för att hjälpa de som är i behov av extra stöd och samtidigt ska alla andra få den utbildning de har rätt till. Det drabbar inte bara barnen i behov av särskilt stöd, det drabbar alla. Det blir en kedjereaktion, säger Frida Lusth.
‒Vi kan komma att ställas inför valet att prioritera gruppen eller den här eleven. Vi klarar oss i dag tack var elevassistenterna, vi skulle inte ha en chans som ensamma lärare, säger Maria Blomér.
Det är inte bara eleverna som drabbas om resurserna minskar, enligt de båda lärarna. De är övertygade om att stressrelaterade sjukskrivningar och anmälningar till skolinspektionen kommer att öka i nedskärningarnas spår.
Jari Puustinen (M), ordförande i barn- och utbildningsnämnden, menar att det inte rör sig om någon minskad budget utan att summan pengar regleras i och med de förändrade kriterierna. Efter en övergångsperiod under våren 2018 kan bli fråga om höjd skolpeng för skolor där pengarna inte räcker till enligt honom.
‒Då måste det verkligen bli förhöjd skolpeng och läggas så mycket pengar så att det räcker. En termin är dessutom en lång övergångsperiod för de barn som drabbas och deras familjer, säger Frida Lusth.
Båda lärarna tycker att det är bra att kriterierna för vem som tilldelas tilläggsbeloppet eller inte ses över. Men har inte mycket till övers för de nya kriterierna.
‒De är inte verklighetsförankrade, de har inte varit ute och sett vilka behov eleverna har eller tagit upp det här med oss lärare. Det känns som att det har gjort kriterierna så svåra som möjligt för att så få som möjligt ska få bidrag, säger Maria Blomér.
De anser att de nya kriterierna är för snäva och att Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) så som autism, Aspergers och adhd har glömts bort eller negligerats. Kriterierna borde skickas på remiss till skolorna innan ett slutgiltigt beslut tas menar de.
‒Man måste se över kriterierna och även besparingarna, är det verkligen detta vi ska spara in på? Har de gjort någon riskbedömning eller tänkt på konsekvenserna? Ska de satsa mer på specialskolor eller anställa extra lärare? De måste lösa situationen på något sätt, vi har en skollag att följa, säger Frida Lusth.