– Härom natten blev jag liggande över 50 minuter innan någon kom hit, säger han.
50 minuter kanske inte låter som en evighet för den som är pigg och kry. Men det är tio minuter längre än vad larmgruppen lovat.
Målsättningen är att larmpersonalen ska vara framme inom 40 minuter efter att någon av deras brukare slagit larm med det trygghetslarm de bär som ett armbandsur på handleden.
Läs mer ► Lång väntan på svar efter larm (2015).
Larmgruppen i Eskilstuna kommun servar totalt 2400 brukare lokalt. En vanlig dag är det två bilar i tjänst, med två personer i varje. Nattetid finns bara en bil.
Men trots svag bemanning är det sällsynt att personalen inte hinner fram i tid, enligt larmgruppens egna avvikelserapporter.
‒Vårt uppdrag säger att vi ska vara på plats och påbörja åtgärd inom 40 minuter, säger Juha Stenfors.
Hur vanligt är det att ni inte hinner fram i tid?
‒Det har ökat lite mot slutet av året.
Vad beror det på?
‒Det brukar vara en ganska stor topp på antalet larm som börjar i december och sträcker sig in i januari. Det är svårt att planera i förväg och hålla en beredskap för alla larm som kan komma in.
Både 2016 och 2017 är det mindre än fem procent av utryckningarna som tar över 40 minuter.
Lars Österberg tycker att larmgruppen bemannats för snålt. Det krävs en överskottskapacitet om man ska kunna möta tillfälliga toppar och ge alla hjälp inom utlovad tid, säger han:
‒Jag är inte ute för att jäklas med någon. Jag vill att verksamheten ska bli bättre. En sak som jag lärde mig i det militära är att det är bra om cheferna ibland går ut i verksamheten på fältet och lär sig hur saker fungerar i praktiken. Det tror jag vore bra, säger Lars Österberg.