Till Strängnäs kom han 1976 som hyresgäst till det då, sedan några år, tomma huset Lycktan vid Lektorsgatan. Till en början blev det en fritidsbostad för att några år senare, efter det att han gått i pension, bli hans permanenta bostad.
Under de drygt 30 år Lars Henning bodde här kom han att ägna sig åt forskning om det gamla Strängnäs. 1700-talshuset Lycktan på den gamla biskopstomten vårdade han ömt och dess rika personhistoria utforskade han nogsamt och har bland annat skrivit om familjen Peringer med de adlade sönerna Johan Peringskiöld och Gustaf Peringer Lillieblad.
Han har skrivit om Riksänkedrottning Hedvig Eleonoras livgeding. De gamla gårdarna runt domkyrkoberget har han fördjupat sig i och skrivit om och det blev många besök på lands och riksarkiv under åren. Han läste 1600-talsskrift som vi läser dagens tidning och han har även hållit kurser i att tyda gammal skrift. Ett kännetecknande signum för Lars Henning var noggrannhet. Han godtog inga uppgifter utan att själv ha kollat källan och var alltid väl påläst, något som de som var i tvist med honom säkert fått uppleva.
Vi ska minnas Lars Henning för hans vänliga sätt och respekt för sina medmänniskor. Vi ska minnas den välskötta trädgården med stans största gullvivebestånd och var skulle det vita havet av prästkragar stå om inte på den gamla prästtomten.
Lars Hennings namn kommer att leva kvar i all framtid genom den Strängnäsforskning som han bedrev och som kommer att bli tillgänglig för arkivforskning. Det har varit ett privilegium att fått ta del av den direkt av Lars.
Inge F. Bergqvist