Det mesta av Eskilstunabornas matavfall omvandlas till biogas. Men som ett komplement producerar nu Eskilstuna Energi och miljö också foder i form av larver, vars bajs dessutom blir till näringsrikt gödsel.
Projektet drivs tillsammans med Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, som efter många års forskning nu gått från arbete i laboratoriemiljö till skarpt läge i en mer industriell form. Detta sker sedan några veckor i en lokal på Lilla Nyby som med enkla medel byggts om till småskalig foderfabrik.
Arbetsmiljön lämnar en del i övrigt att önska vad gäller lukten, men temperaturen är svår att klaga på för en vinterfrusen nordbo.
‒Det är 28 grader härinne dygnet runt. Larverna som vi använder kommer från vapenflugan och de kräver ett tropiskt klimat med en medeltemperatur på minst 20 grader, säger Benny Björk, processamordnare på Eskilstuna Energi och miljö.
På ett utrymme stort som en container ryms 150 plastlådor med larver i olika tillväxtstadier.
De nykläckta larverna är cirka en millimeter stora när de levereras från SLU. 20 000 larver läggs i varje plastlåda tillsammans med fyra kilo förbehandlat matavfall. Efter att ha blivit matade ytterligare några gånger når larverna sin fulla storlek på 30 millimeter efter tre veckor, fullproppade med protein och fett.
‒Då skickar vi tillbaka allt till SLU. Bajset, eller frasset som det heter, är ett utmärkt jordförstärkningsmedel medan larverna används som fodertillskott i djurmat för husdjur.
SLU:s studier har också visat på andra vinster. Halten av sjukdomsalstrande mikroorganismer i det organiska avfallet minskar kraftigt under behandlingen liksom rester av läkemedel och bekämpningsmedel.
Gällande regelverk i EU tillåter inte att larvfodret används till matproduktionsdjur som svin och höns. Men det kan mycket väl komma att ändras i framtiden, något som företrädare för både lantbruksforskare och djurnäringen hoppas på.
‒I så fall är vi beredda att växla upp i betydligt större skala, säger Benny Björk.
Förutom att utveckla teknologin kring fodertillverkningen finns långt gångna tankar att sprida kunskapen till utvecklingsländer. Att utrymmet som används på Lilla Nyby är exakt lika stort som en container är ingen tillfällighet.
‒De 150 lådor som får plats i en container motsvarar hanteringen av ett ton matavfall. En container kan du flytta och ställa var som helst. Med den här tekniken kan man få bukt med det problem som matavfallet utgör i många fattigare länder samtidigt som man får bra gödning, säger Benny Björk.