Att rulla ut den röda mattan till läsning är en läsambassadörs viktigaste uppgift och Anne-Marie Körling har många tips att ge.
‒Högläsning banar väg för egen, självständigt läsning. Dessutom skapar det lyssnande och en gemenskap omkring det man läser. Det ger gemensamma referenser och något att samtala utifrån.
Hon understryker att det gärna får vara variation på de texter som lärarna läser högt. Det behöver inte bara vara barn- och ungdomsböcker utan även vuxenböcker, tidningsartiklar och andra texter som eleverna inte ännu klarar att läsa på egen hand.
‒En lärare läste Knut-Ove Knausgård för sina elever och det visade sig att barnen hade oerhört mycket tankar om innehållet när man samtalade om texten efteråt.
Skolan måste ta på sig ett stort ansvar för högläsningen, menar läsambassadör Körling som gjort intervjuundersökningar med föräldrar om deras läsupplevelser när de själva gick i skolan.
‒Tyvärr har jag träffat många som lämnades i sticket när det gällde läsning. Jag tror att skolan under en tid lämnade över läsansvaret till eleverna. Var och en fick välja en bok och när det sedan skulle läsas satt de bara och bläddrade lite var och en för sig. Jag menar att det är viktigt med det sociala runt läsningen, att man gör det tillsammans i klassrummet. De föräldrar som är dåliga på att läsa själva är ofta väldigt ledsna över det och känner sig som dåliga föräldrar.
Men några av de föräldrar hon intervjuat har hittat tillbaka till läsningen via sina barn. "Min dotter älskar att gå till biblioteket, det har hon lärt sig i förskolan. På så sätt har jag också dragits med"
Anne-Marie Körling kan inte nog betonas skolans ansvar när det gäller läsningen.
‒Först och främst ska vi förstås lära barn att läsa. Men sedan måste vi också främja läslusten.
Själv jobbade hon länge i musikbranschen innan hon utbildade sig till grundskollärare.
‒Det bästa yrket jag någon sin haft!