Hur många kronor beräknar kommunen kunna spara in på nedläggning och vad ska i så fall pengarna användas till?
Enligt utredningen skulle lokalkostnaden minska med cirka 6 miljoner kronor per år om förslag ett genomförs, beräknat utifrån hyresnivåerna i dagsläget. Med förslag två skulle lokalkostnaden minska med cirka 8 miljoner kronor per år. Beloppen avser minskade hyreskostnader till det kommunala fastighetsbolaget SFAB samt minskade lokalbidrag till de fristående grundskolorna.
Om förslag två går igenom skulle lokalkostnaden för Paulinska skolan öka, då förslaget går ut på att lokalerna där utökas för att kunna ta emot fler elever.
Det finns också ett tredje förslag i utredningen. Det är dock tänkt att genomföras först omkring år 2027. De ekonomiska effekterna av detta förslag har inte beräknats, då det behöver utvecklas ytterligare.
De medel som frigörs genom sänka lokalkostnader ska gå tillbaka in i grundskoleverksamheten. Det kan till exempel handla om ökad lärartäthet, tillgång till lärverktyg eller utbyggd elevhälsa.
Varför har kommunen tillåtit att barnen på landet under många år fått kosta mer än stadsbarnen?
I utredningen står det att mindre skolor är dyrare per elev, eftersom elever har rätt till stöd men det finns färre elever att fördela kostnaderna för det på. Det nämns kort att de mindre skolorna fått ett särskilt tillägg om 700 000 kronor i budget för 2017. Detta har dock inte räckt för att täcka skolornas behov.
Frågan har vidarebefordrats till kommunstyrelsens ordförande Jacob Högfeldt (M) och barn- och utbildningsnämndens ordförande Maria Antropowa Ehrnfelt (M). I ett mejl svarar de så här:
‒Vi kan konstatera att det är en följd av fattade politiska beslut. Frågan har diskuterats under väldigt många år och har lyfts av den samlade kunskapen hos rektorer och lärare många gånger.
På vilket sätt är dessa förslag exempel på en strävan att erbjuda god lärmiljö?
Syftet med att göra om skolstrukturen är att frigöra medel som i dagsläget är uppbundna i lokalkostnader – och i stället lägga dessa pengar på den pedagogiska verksamheten.
Utredningen vill också att barn- och utbildningsnämnden ska låta ta fram ett så kallat lokalfunktionsprogram. Det ska se till att både mindre och större sammanhang kan skapas på skolorna, för att möta elever med olika behov. I utredningen liknas många skolors klassrum med arbetslivets öppna kontorslandskap, något som kan öka stressnivåerna och sänka produktiviteten.
Var finns barnens bästa i detta beslut?
Vid beslut som rör barn ska barnets bästa komma i första rummet, enligt barnkonventionen. Utredningen sätter likhetstecken mellan det "barnet" och alla barn i Strängnäs kommun i grundskoleålder. Och den skriver att barnets bästa i detta fall måste anses vara att få tillgång till utbildning av hög kvalitet och få det stöd som motsvarar barnets behov.
Var ska alla barn få plats?
Enligt förslag ett ska de tre landsbygdsskolorna läggas ner och Stallarholmsskolan krympas till en F–6-skola. I det förslaget anvisas eleverna från Fogdö skola och Härad skola till Finningeskolan, Tosteröskolan och Vasaskolan. Samtliga elever på Lännaskolan anvisas till Åkerskolan. Eleverna i årskurs 7–9 på Stallarholmsskolan anvisas till Mariefreds skola, Karinslundsskolan och Paulinska skolan.
Förslag två går också ut på att de tre landsbygdsskolorna läggs ner och att Stallarholmsskolan kryps till en F–6-skola, samt att även Tosteröskolan läggs ner och att Karinslundsskolan görs om till en F–6-skola. Samtliga elever från Fogdö, Härad och Tosteröskolan anvisas då till Karinslundsskolan. Årskurs 7–9 på Karinslundsskolan hänvisas till Paulinska skolan, som utökas lokalmässigt. Samtliga elever på Lännaskolan anvisas till Åkerskolan. Eleverna i årskurs 7–9 på Stallarholmsskolan anvisas till Mariefreds skola eller Paulinska skolan.
Fler elever på en skola innebär att befintliga ytor kommer att behöva nyttjas mer dynamiskt och viss anpassning av lokalerna kan behöva ske.
Förslag tre, som kan kombineras med de andra förslagen, är tänkt att genomföras "bort mot 2027". Det går ut på att en ny skola byggs i Mariefred/Läggesta. Ytterligare en skola behöver också ordnas i Strängnäs.
Hur påverkar nedläggningar attraktiviteten för byggföretag att satsa på de orter som förlorar skolor? Hur attraktivt blir det för barnfamiljer att flytta till dessa orter? Tänker man inte mer än något år framåt?
I utredningen understryks att uppdraget varit att utreda hur en inkluderande lärmiljö i grundskolan kan åstadkommas och finansieras genom skattemedel som redan finns i barn- och utbildningsnämndens budget, bundna i lokalkostnader. Utredningen är inte en landsbygdsutredning. Hur de olika förslagen till skolstruktur kan påverka enskilda orter eller Strängnäs kommuns framtida expansion utifrån översiktsplanen, är frågor som hänskjuts till andra utredningar.
Frågorna har vidarebefordrats till kommunstyrelsens ordförande Jacob Högfeldt (M) och barn- och utbildningsnämndens ordförande Maria Antropowa Ehrnfelt (M). I ett mejl svarar de så här:
‒Det är olyckligt om skolans viktigaste bidrag till Strängnäs kommuns fortsatta tillväxt handlar om skolors geografiska läge snarare än dess innehåll och förväntade effekt. Skolans uppgift är inte att göra varje enskild förälder nöjd, utan att ge alla elever bästa möjliga utbildning. Alla kommer aldrig att vara nöjda med allt, eftersom det som är nödvändigt tyvärr inte alltid är populärt. Den fråga som oftast kommer upp i samtal med exploatörer och byggföretag är "hur är skolan i kommunen?". För att bibehålla och stärka kommunens attraktivitet i sin helhet är det vårt uppdrag att ge alla elever bästa möjliga utbildning.
Och:
‒Att uttrycka sig som att ”vi inte tänker mer än något år framåt” är anmärkningsvärt i anslutning till det arbete som nu genomförs. Vi har en god planberedskap som kommer driva kommunens framtida tillväxt.
Varför hanteras alltid alla tre landsortsskolor i klump? De fungerar väldigt olika.
Strängnäs kommun svarar, via sin kommunikationsavdelning, att utredningen har undersökt vad som är möjligt att göra. Det finns tungt vägande skäl som talar för att samla verksamheten till ett färre antal skolor än i dag. Det råder lärarbrist i Sverige och Strängnäs kommun är påverkat av det. Den skolstruktur som kan erbjuda mest attraktiva tjänster kommer att ha lättast att rekrytera lärare och rektorer, som oftast rekryteras ur lärarleden. De lärare kommunen anställer ska kunna nyttja sin kompetens på områden de är behöriga att undervisa i, vilket innebär att kompetenser behöver samlas till färre ställen. Genom att minska antalet skolor och därmed också sänka lokalkostnaderna kan kommunen samla undervisningen till ett färre antal skolor och på så sätt använda resurserna bättre och i förlängningen skapa en bättre lärmiljö för alla elever.
Vad kostar det att bussa ungarna till stan?
De alternativ till ny skolstruktur som föreslås innebär att fler barn kommer åka skolskjuts. Med både förslag ett och två beräknas kommunens kostnader för skolskjuts öka med nära 900 000 kronor per år, enligt utredningen.
Rektorn på Finningeskolan sa ju två så kallade paviljonger tagits i bruk. Då skolstrukturutredningen pågått, har kommunen inte velat göra något annat än en tillfällig tillbyggnad.