Förra veckan hittade jag säsongens första kärna i en av mina två dagliga satsumas. Det innebär att satsumassäsongen snart är slut. Nu blir de surare, vattnigare och mer kärnfyllda ju längre året går.
Snart är det i stället dags för clementinerna. De är sötare, med ett tjockare och mer orange skal. Runt jul är de bäst. Satsuman är större och kan ha grön skiftning i skalet fast den är mogen. Får du av hela skalet i ett sjok har du troligtvis en satsuma i handen.
"Mandariner då?" tänker kanske du. Mandariner har inte sålts i Sverige på länge, utom i inlagd form. De har för mycket kärnor. Varje satsuma och clementin jag äter betygsätts på en femgradig skala och recenseras på Twitter. Säsongens bästa satsuma åt jag den 19 oktober. Väl avvägd mellan syra och sötma, med mycket smak, fin skalfärg och lite av det vita skruffet (som jag i möjligaste mån pillar bort från klyftorna).
I ärlighetens namn anser jag mig vara något av en autodidakt konnässör. Men även jag har mina gränser. En kollega här på tidningen, som även han prisar små citrusfrukters lov, satte i sig ett helt kilo satsumas på en dag. Så långt går inte ens jag.