"En flygel står mitt på scenen och ett antal podier i olika höjder, dekorerade med glödlampor, är utplacerade runt om. Lamporna återkommer i de fyra gigantiska bokstäverna L, E, N och A, som också står på scenen. Estetiken för delvis tankarna till tv-programmet Fem myror är fler än fyra elefanter". Men den spektakulära och snygga dekoren som färdats i långtradare till Lokomotivet i Eskilstuna skickar först och främst signalen att den är skapad för en riktig stjärna.
Först kommer sexmannabandet, sedan kommer stjärnan själv in på scenen. Lena Philipsson, den sexiga helylletjejen från Vetlanda, har hunnit bli 50 år och utvecklat sitt artisteri till en nivå som få andra svenska artister har uppnått.
Med showen "Jag är ingen älskling", som spelats en lång säsong på Cirkus i Stockholm och nu är ute på en omfattande turné, drar hon fulla hus. Publiken älskar Lena Philipssons föreställning och det har även recensenterna gjort.
Lena Philipsson har skrivit de flesta av låtarna som är med i showen, och även manuset. Det är personligt, rent av självutlämnande, och tidvis riktigt sorgligt. Men, det blir aldrig privat eller jolmigt, och för det mesta är det väldigt kul.
Dynamiken mellan skämt och allvar är imponerande. Det är också Lena Philipssons skarpsynta betraktelser över hur det är att vara medelålders kvinna, singel och förälder till barn på väg att bli vuxna. Så långt kan många känna igen sig."
Läs hela recensionen från 2016 här.