På midsommarafton släpper Lindäng sin tredje EP. Dessutom är det klart att bandet kommer att göra en livespelning i sommar av det mer prestigefulla slaget. Lindäng ska inleda årets upplaga av Gainesville Eskilstuna på Strömsholmen den 26 augusti.
Det hela började för ett decennium sedan. Ett gäng musiker, med förflutet i stora Eskilstunaband som Yvonne och Coaster, åkte ut till en sommarstuga i Lindäng i Näshultatrakten för att spela ihop en helg.
Det hela resulterade i ett bandnamn och en inspelning, som släpptes på dåtidens variant av sociala medier för musiker: My Space.
Daniel Andersson skrattar lite åt minnet när vi träffas i Lindängs replokal i ett industriområde i västra Eskilstuna. Det har hänt en del sedan dess. Både med hur musik distribueras och sprids och med Lindäng.
Daniel Andersson är låtskrivare, sångare och gitarrist i Lindäng, som började som ett sätt för kompisgänget att umgås och utöva sitt stora intresse, och blev ett band som växlat upp och blivit allt mer seriöst.
Själv var han en av medlemmarna i bandet Coaster, som var en del av 1990-talets stora popvåg i Eskilstuna. Vid sidan av Kent och Yvonne var Coaster en av de lovande akterna som uppmärksammades stort 1998 när Eskilstuna blev Popstad. Coaster fick skivkontrakt och var också ett av banden som agerade husband på den legendariska rockklubben Blå i Eskilstuna.
‒ Vi var ganska aktiva då, men till slut blev det för motigt, berättar Daniel Andersson om varför Coaster lades ner.
I Lindäng, som i dag har sex medlemmar, har Daniel Andersson och två av de andra i Coaster - Jonas Peterström och Henrik Buder - hittat tillbaka till musiken och bandgemenskapen.
‒Där finns en seriositet men utan den där ambitionen som fanns för 20 år sedan, säger Daniel Andersson.
För några år sedan skaffade Lindäng en portastudio. Det blev en kreativ kick för bandet som kunde börja spara och förvalta idéer och låtar som kom upp i replokalen. Det ena ledde till det andra och 2015 släppte Lindäng en första EP på Spotify.
Den som varit med om att lägga upp musik på strömningstjänsten vet att det är en ganska omständig och långdragen process. Första EP-släppet ägde därför av en slump rum på midsommarafton. Efter det har Lindäng gjort midsommarsläppen till en tradition.
‒Nästa år blir det en EP till - sedan ger vi ut en klassisk dubbelvinyl, skämtar Daniel Andersson.
Men Lindäng är trots allt på allvar. På den nya EP:n har gruppen lagt ner mer arbete och även tagit hjälp av producenten Douglas Carr med att mastra inspelningen.
Lyssnar man på Lindängs låt "Die young" som ligger på den kommande EP:n, ställer man sig gärna frågan: finns det ett Eskilstunasound? Varken Kent eller Henric De la Cour (från Yvonne) känns långt borta i de monotona och tunga men melodiösa synt- och gitarrmattorna som rullas ut.
[link value="https://static.sm.infomaker.io/wp-content/uploads/sites/2/2017/06/15225013/Die-Young.m4a" text="► Lyssna på Die Young med Lindäng här" target="_blank"]
‒Vi har inte en ambition att låta som dem, men vi har ju våra rötter i 90-talet och i Eskilstuna, säger Daniel Andersson.
På tio år har Lindäng bara spelat inför publik en gång. Det var hösten 2015 på Lokomotivet, när Eskilstuna firade 15-årsminnet av rockklubben Blå, och folk som var med när det begav sig avlöste varandra på scenen.
Nu gör sig Lindäng redo för sin första stora spelning. De får alltså äran att öppna årets Gaineville-festival och värma upp publiken för bland andra Billy Bragg och Amason.
‒Det ska bli roligt, säger Daniel Andersson.