Linné är dock inte äldst på Lagersbergsgården.
– Jag har en man vid mitt bord i matsalen som är 99 år, han är jättetrevlig.
Några krämpor?
– Jag har haft stroke flera gånger, men knappt känt av dem förrän jag varit på sjukhuset. Det är minnet som försvunnit lite varje gång för min del. Annars har jag inga krämpor. Jag klär mig fortfarande själv, kan gå med min rollator. Men synen och orken är det sämre med.
Flyttade till storstaden
Linnéa Hammar föddes och växte upp på Åda gård i Vagnhärad som näst äldst i en syskonskara på sju.
Som 17-åring flyttade hon och storasystern till Stockholm för att börja jobba som pigor.
– Jag fick plats i en familj där frun i huset var sjuk. Jag trivdes i Stockholm, det var roligt med en storstad på 1930-talet. Men ingenting är sig likt där nu för tiden. Man hittar ingenstans.
När Linnéa och storasystern bodde och jobbade i Stockholm ringde pappan och berättade att de skulle få ytterligare en lillebror.
– Så min yngste bror är 17 år yngre, han är 80 år nu och kvar i livet. En bror till har jag kvar.
Bott i Slagsta
Efter åren i Stockholm flyttade Linnéa Hammar till Östertälje. Hon fortsatte arbeta som hembiträde och senare i ett wienerbageri.
Därefter kom hon till Eskilstuna.
– Min man Algot och jag hade först hus i Slagsta, men sen blev han sjuk.
Linnéa bodde under många år ensam i lägenhet i Slagsta – ända tills hon fyllt 94 år.
– När jag fyllde 90 bakade jag limpor och allt annat till kalaset. Jag har tyckt om att baka och att virka. Men nu går det inte längre.
Blir det kalas i år då?
– Jag tror inte det blir så mycket firande. Det är ju en vanlig arbetsdag 8 mars.
Det är ändå mycket troligt att Linnéa Hammar kommer att firas av barn, barnbarn och barnbarnsbarn som det finns många av runt omkring i Eskilstuna.
Anneli Seidl