Den svenska polisens utredningsresultat de senaste åren är trist läsning. Trots utökade resurser, har antalet utredningar som redovisats till åklagare 2011–2016 fallit konstant inom alla brottskategorier.
I fjol redovisades tio procent färre ärenden jämfört med 2015. Det är den lägsta siffran under hela perioden.
Sedan 2011 är minskningen 30-procentig.
Men det finns en ljusglimt.
Som tidningen tidigare rapporterat, svarade polisregionen där Sörmland ingår för fjolårets enda positiva siffra. Här gick tre procent fler färdiga utredningar till åklagare än 2015.
Länets tre lokalpolisområden har alla bidragit till uppryckningen. När Lars Hammarsjö, chef för polisen i Nyköping, strösslar beröm över sina medarbetare menar han inte bara poliserna.
Nyköping har inte lyckats ersätta de poliser som slutat i området. Däremot anställdes i fjol nära ett dussin civila – fler i förhållande till den totala personalkadern än i något av länets polisområden. Några gick rakt in i utredningsverksamheten.
– Utan dem hade det gått åt pipsvängen. Vad polisen behöver är bra personer som gör ett bra jobb. De behöver inte i alla sammanhang vara poliser.
Nyköpings lokalpolisområde svarade i fjol för den näst största ökningen i länet av slutredovisade brottsutredningar. Eskilstuna låg inte långt efter. Där var både antalet polisutredare och förundersökningsledare tillfyllest under fjolåret, vilket delvis förklarar det positiva resultatet.
Lokalområdets polischef Christer Sjöqvist hänvisar också till organisationsförändringar, som har minskat tratthalsarna och effektiviserat rutinerna kring förundersökningsbeslut och tidiga utredningsåtgärder.
– Vi har också kraftsamlat i aktiviteter då 20–30 personer kallats till förhör samma kväll. Ibland har vi frigjort yttre personal till utredningsarbete. Det gäller att jobba smart, ordna aktiviteter, hitta ett system – och att hålla i, hålla ut, säger Sjöqvist.
Också Anders Gölevik, polischef i Katrineholm, betonar vikten av att hålla i. Katrineholm svarade i fjol för länets största ökning av åklagarredovisade ärenden. Även där var den goda tillgången på utredare och FU-ledare en nyckel till framgång.
Men marginalen mellan framgång och bakslag kan vara liten.
– Under andra hälften av fjolåret fick vi en del personalomflyttningar som nu börjar påverka oss. Det kan bli svårt att vidmakthålla resultatet i år. Men jag hoppas, säger Gölevik.
Överst på chefernas önskelista för 2017 står förhoppningen att få behålla sin nuvarande polisnumerär. Därefter: arbetsro.
– Jag vill inte ha några populistiska politiska beslut som leder till nya, stora omkastningar. Grundidén med organisationen vi har är bra. Låt oss få fortsätta det vi har påbörjat så ska vi jämna ut de fartgupp som finns, säger Lars Hammarsjö.