39 000 personer i Sörmland har någon form av stödjande eller vårdande funktion för en sjuk närstående. Motsvarande siffra för hela Sverige är 1,3 miljoner personer. En anhörig kan vara en familjemedlem men kan också vara en nära vän eller granne.
Inom vården finns flera enheter som jobbar med stöd för anhöriga. En av dem är Anhörigcentrum i Eskilstuna som startade 2000 och i dag har fyra anställda. Här erbjuder man dels individuella samtal, dels samtalsgrupper och föreläsningar. För personer som vårdar närstående i hemmet finns även friskvård som vattengympa.
– Man kan hitta hit på olika sätt, säger Nicklas Börstell, anhörigkonsulent på Anhörigcentrum i Eskilstuna. Antingen kan man nå oss via telefon eller mejl, eller så kan man ge samtycke till vårdpersonal eller biståndspersonal att ge oss namn och telefonnummer så att vi kan ringa upp. Många anhöriga har redan många saker på sitt bord och vill kanske inte ha ytterligare en sak på sin lista, det vill säga att kontakta oss.
Till Anhörigcentrum vänder sig personer som har närstående som är långvarigt sjuka eller som har en fysisk eller psykisk funktionsnedsättning. Anhöriga till personer med en missbruksproblematik eller som är under 18 år får i dag anhörigstöd på andra enheter inom vården i Eskilstuna, men en hel del personer som kommer till Anhörigcentrum har närstående med en beroendeproblematik.
– Väldigt ofta existerar missbruk tillsammans med andra typer av problem, inte sällan som en form av självmedicinering. Vi möter anhöriga där missbruket existerar tillsammans med en psykiatrisk diagnos som depression eller bipolär sjukdom, eller adhd.
Nicklas Börstell är noga med att påpeka att Anhörigcentrum inte erbjuder behandlande terapisamtal. Här fungerar samtalen som ett slags stöd, där den närstående får möjlighet att reflektera kring sin situation som anhörig.
– Det kan vara mycket tankar som dyker upp, känslor av skuld och skam är något som många anhöriga bär på. Man kan ha dåligt samvete över att man är trött och upplever anhörigskapet som jobbigt och påfrestande. Den känslan av skuld eller skam behöver inte vara befogad.
Det är främst anhöriga till personer med demenssjukdom som kommer till Anhörigcentrum i Eskilstuna, följt av anhöriga till personer med psykisk ohälsa.
– Av någon anledning är det inte så många anhöriga till personer med exempelvis cancer som hittar till oss. Jag vet inte riktigt vad det kan bero på, men vi är ju inte de enda som erbjuder stöd till anhöriga, alla enheter inom vården ska göra det, så man kanske är särskilt bra på att fånga upp anhöriga där.
Upplever du att anhöriga känner till att det finns stöd att få?
– Anhöriga upplever ofta att anhörigperspektivet glöms bort. Ibland kan det säkert vara så, men ibland så har personal informerat om att det finns anhörigstöd, men informationen har gått förbi den anhörige, eller ibland så inser inte den anhörige att de själva befinner sig i en anhörigsituation. På det stora hela så är det säkert en kombination av dessa faktorer.