Tidningen har kartlagt mängden elever på Eskilstunas kommunala grundskolor som har varit hemmasittare under höstterminen 2018. Med hemmasittare menas elever som har varit frånvarande i mer än fyra veckor i sträck eller minst 50 procent av skoltiden. Totalt finns 67 hemmasittande elever i 16 av de 24 kommunala skolorna som svarat (totalt finns 27 grundskolor i Eskilstuna). Åtta skolor har inga hemmasittande elever.
Den skola som hade högst antal hemmasittande elever i höstas är Gökstensskolan. Under våren har de flesta av dessa elever hittat tillbaka till skolan på ett eller ett annat sätt. Magnus Willix är lärare på Gökstensskolan.
– Det är tolv elever och tolv olika sätt att jobba. Vissa har varit i skolan eller fått hemundervisning några dagar i veckan. Men det finns elever som fortfarande är hemma.
Gökstensskolan har en studiestödsverksamhet som kallas Studion, där eleverna kan sitta i mindre grupp och få stöttning.
– Vi kastar inte in eleven rakt in i klassen, utan Studion blir som en mellanväg för att våga ta klivet tillbaka.
Magnus Willix berättar att Gökstensskolan brukar hämta och lämna elever som har hög skolfrånvaro. Han nämner också att skolpersonalen träffar elever på andra platser än skolan och hemmet för att jobba på relationen.
– Med hemmasittare måste man tänka utanför boxen många gånger. Vi gör saker som normalt inte ingår i skolans arbete.
På Årbyskolan säger rektorn Mimmi Sandberg att liknande metoder har hjälpt även dem att få elever tillbaka till skolan. Skolan har ett operativt team som jobbar med social hållbarhet.
– I många fall är det sociala omständigheter i hemmet som styr och gör att en elev inte kommer till skolan. Då hjälper det att andra vuxna som barnen är trygga med hämtar dem.
Behöver du i dag fler resurser för att säkra att elever kommer tillbaka till skolan?
– Nu har vi fixat en egen lösning och vi har fått minst tio barn på rätt håll. Men många andra skolor behöver någon form av organisation och det kostar såklart pengar.
Har du sett en ökning av antalet hemmasittare på senare tid?
– Känslan är att det blivit mer, men vi följer också upp närvaron mycket bättre än för tio år sedan. Vi är kanske bättre på att hitta dem.
Jens Lindgren är rektor på Lagersbergsskolan. Han har märkt att hemmasittande elever är allt yngre i dag.
– Skolan är bara en del av problemet. Det kan handla om att vi inte lyckas ge det stöd som vi är skyldiga att ge eller att vi inte identifierat det, säger han och fortsätter:
– Men min bild är att det ofta är hela familjesituationen som har havererat på grund av psykisk ohälsa. Och jag tycker att det finns för lite resurser för socialtjänstens, skolans och vårdens insatser.
På Gillberga och Hammargärdets skola finns inga hemmasittare i dag. Elma Avdic är rektor för båda skolorna och trycker på vikten av relationen med eleverna.
– Jag kan ha hur många handlingsplaner som helst men om jag inte har relationen fungerar det inte. När en elev är borta är det den som har en relation med familjen som tar kontakt. Det kan vara jag eller en kurator.
I vissa situationer har hemmasittande elever varit närvarande på lektioner genom Skype, berättar Elma Avdic. På Lagersbergsskolan har vissa elever fått hemundervisning i skolan för att upprätthålla kontakten mellan skolan, eleven och kompisarna. Generellt är rektorer som tidningen pratat med överens om en sak: vikten av att inte ge upp.
– Situationen kan vara så svår för en elev att det blir en framgång när man behåller den skolnärvaron som redan finns, säger Jens Lindgren.
Rektorerna håller med Jens Lindgren om att allt yngre elever blir hemmasittande i dag.
– Att det går ner i åldrarna är ett oroande problem som vi måste ha ett plan för, säger Susanne Maxe, rektor på Edvardslundsskolan.
– Vi behöver upptäcka det så tidigt som möjligt, redan på lågstadiet. På Gökstensskolan är vi uppmärksamma på det, säger läraren Magnus Willix.
I hela landet antas det finnas 5 500 hemmasittare. Siffran är framtagen av TV4:s "Kalla fakta", och bygger på statistik från 500 svenska skolor. I en kommentar till siffrorna kallar Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson situationen för ett misslyckande.
– Jag tycker det är ett misslyckande för alla som på något sätt har ett ansvar över svensk skola att elever inte är i skolan, framför allt är det ett misslyckande för kommuner som ytterst är ansvariga för att eleverna får en likvärdig skolgång. Men det är klart att det också är ett misslyckande för Skolverket för vi ska ju stödja en likvärdig skola, säger han i tv-programmet som sändes i TV4 i december.