Under 2017 har sammanlagt nio observationer för antingen lodjur eller varg inkommit till Länsstyrelsen, via deras inrapporteringssystem Skandobs, från allmänheten i Sörmland.
Länsstyrelsen brukar hänvisa folk som ringer in med observationer att lägga upp sin information på hemsidan. Tipsen är relativt få, men långt ifrån alla väljer att rapportera in sina iakttagelser till Länsstyrelsen.
‒ När vi är ute i bygden och pratar med folk berättar de om olika rovdjursspår eller eventuella observationer, men det kommer inte oss till känna och då kan ju inte vi göra någonting. Det här uppmanar vi allmänheten om och jag önskar att vi fick in fler rapporter, säger Johan Varenius som arbetar på Länsstyrelsen i Sörmland.
Hur många egna observationer gör ni?
‒Vi har ju inte egen fältpersonal som är ute och letar stora rovdjur. Vi kan göra en drive och åka ut själva ibland när det är bra spårförhållanden. Exempelvis var vi ute när det senast var snö i ett område där vi fått lite rapporter om att de skulle vara lodjursföryngring.
Vanligaste observationerna på Skandobs under 2017 i Sörmland har varit på vargspår. Johan Varenius menar att vargspår och hundspår kan vara lätta att förväxla och att bedöma stämpeln utifrån en bild är i det närmsta omöjligt. Det krävs i princip att Länsstyrelsen åker ut och följer upp spåret för att bekräfta när det gäller spår efter varg.
‒ Det finns hundar som har större spår än varg och hund och vargtass är identiska. Men åker vi ut ser man lite hur de rör sig i landskapet och då kan vi sannolikt säga om det är en varg eller så.