– I Oxelösund kan jag nog känna av att det är färre kvinnor i vissa styrelser och nämnder. Det är synd för man tänker faktiskt olika, säger Sandra Landin, politiker i Oxelösund.
Oxelösund är den kommun där andelen kvinnor i kommunfullmäktige är minst, 42 procent. Trots att de politiska partierna jobbar för att få in fler kvinnor i politiken är det bara tre sörmländska kommuner som har jämn fördelning av män och kvinnor i fullmäktige. I övriga kommuner dominerar männen fortfarande. Och den manliga dominansen är ännu större när det gäller toppnamnen på partiernas listor till kommunvalet.
Men mycket har hänt i politiken sedan 1970-talet och skillnaderna har minskat kraftigt. Inte minst sedan 1994 då det feministiska nätverket Stödstrumporna hotade med att bilda ett feministiskt parti för att få ökad kvinnorepresentation. Sedan dess har de flesta partier arbetat aktivt för att få in kvinnliga politiker. Ändå vittnar många om att det är svårt.
Kvinnliga politiker runt om i länet nämner huvudansvar för hem och barn eller utsatthet på sociala medier som informella hinder för kvinnor att ställa upp politiskt.
– Det politiska klimatet kan vara hårt och man kan bli utsatt om man läser kommentarer på Facebook. Jag vet inte om man råkar ut värre som kvinna, men kanske berörs man mer och väljer att inte ta risken. Som kvinna kanske man är lite rädd för vad folk ska tänka om en, för det är ett hårt klimat, säger Sandra Landin i Oxelösund.
[custom-embed script="PGRpdiBjbGFzcz0iaW5mb2dyYW0tZW1iZWQiIGRhdGEtaWQ9Ijk2YjE1NDNjLTZhNjItNDUxYS04MTUyLWRlYzUwMjUxMTA2YiIgZGF0YS10eXBlPSJpbnRlcmFjdGl2ZSIgZGF0YS10aXRsZT0iS3Zpbm5vciBpIEtGIj48L2Rpdj48c2NyaXB0PiFmdW5jdGlvbihlLHQsbixzKXt2YXIgaT0iSW5mb2dyYW1FbWJlZHMiLG89ZS5nZXRFbGVtZW50c0J5VGFnTmFtZSh0KVswXSxkPS9eaHR0cDovLnRlc3QoZS5sb2NhdGlvbik/Imh0dHA6IjoiaHR0cHM6IjtpZigvXlwvezJ9Ly50ZXN0KHMpJiYocz1kK3MpLHdpbmRvd1tpXSYmd2luZG93W2ldLmluaXRpYWxpemVkKXdpbmRvd1tpXS5wcm9jZXNzJiZ3aW5kb3dbaV0ucHJvY2VzcygpO2Vsc2UgaWYoIWUuZ2V0RWxlbWVudEJ5SWQobikpe3ZhciBhPWUuY3JlYXRlRWxlbWVudCh0KTthLmFzeW5jPTEsYS5pZD1uLGEuc3JjPXMsby5wYXJlbnROb2RlLmluc2VydEJlZm9yZShhLG8pfX0oZG9jdW1lbnQsInNjcmlwdCIsImluZm9ncmFtLWFzeW5jIiwiaHR0cHM6Ly9lLmluZm9ncmFtLmNvbS9qcy9kaXN0L2VtYmVkLWxvYWRlci1taW4uanMiKTs8L3NjcmlwdD4="]
I rikspolitiken vittnar många kvinnor om ett tuffare klimat på sociala medier och även om sexuella trakasserier i större utsträckning än manliga politiker, berättar Lena Wängnerud, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet. Andra hinder är just svårigheten att få ihop politiken med vardagen.
– Det finns en norm om att goda politiker alltid ställer upp långsiktigt.
Och det är något som politiken kan bli bättre på för att kvinnor ska kunna engagera sig i samma utsträckning som män, enligt Lena Wängnerud.
– Arbetsbelastning och mötesformer är något som partierna kan jobba med. Många blir chockade över hur mycket handlingar det är att läsa. Under en mandatperiod är det ganska många som slutar.
För Sandra Landin i Oxelösund har just arbetsbelastningen blivit för mycket. Som egenföretagare förlorar hon inkomst på att engagera sig politiskt och dessutom är hon förälder och har barn i skolan. Kanske är det symtomatiskt att uppdraget i stället går till en man, men enligt Sandra Landin handlar det mer om var man är i livet än kön. Som pensionär har man mer tid till politiken än när man arbetar och har barn som bor hemma.
– Jag har funderat länge på att plocka bort något. Nu blev jag ensam kvar i mitt parti i fullmäktige och det kräver ännu mer arbete. Nu kan jag satsa mer på mitt företag, mitt andra jobb och att vara med familjen.