När SN träffar Maria Lindholm har hon nyligen blivit utskriven från Nyköpings lasarett och hon rör sig fortfarande långsamt och med möda. För tre veckor sedan var hon nära att dö. Det som började som en vanlig influensa utvecklades till dubbelsidig lunginflammation, blodförgiftning och att bukspottskörteln slogs ut.
Allt började med att Marias två barn fick influensa. Efter några dagar drabbades även hon och när hon fortfarande kände sig jättesjuk efter tio dagar ringde hon till Gnesta vårdcentral den 25 februari.
– Det första svaret jag fick var att det var sportlov. Många av läkarna var också sjuka, så jag kunde tyvärr inte få någon tid, berättar Maria Lindholm.
Dagen efter kunde hon inte andas och ringde då till 112.
– Kvinnan som svarade sa att hon inte kunde höra vad jag sa, för jag bara väste. Men eftersom jag kunde ringa 112 själv var jag inte tillräckligt sjuk för att ha rätt till en ambulans. De skickade en sjuktransport i stället, vilket tog 45 minuter innan den kom. När chauffören fick se mig blev han alldeles vit i ansiktet. Han låg över ratten hela vägen till akuten på Eskilstuna sjukhus, berättar Maria.
En sjuktransport är en vanlig taxi med chaufför utan den möjlighet att behandla som en ambulans har. När Maria kom fram till sjukhuset kunde hon inte andas och hade ett infektionsvärde på 488. Hos en frisk person ligger det på mellan ett och tio
– De gav mig syrgas och pumpade mig full med smärtlindring. Jag fick nio liter syre per andetag direkt, kroniker som har kol får ungefär hälften, säger Maria.
Eskilstuna sjukhus avgjorde att Maria skulle transporteras vidare till intensivvårdsavdelningen på Nyköpings lasarett. Denna gång blev det ambulans i ilfart. Men efter ett dygns behandling med antibiotika, syrgas och smärtlindring hade Marias värden fortfarande inte förbättrats, så hon sövdes ner och lades i respirator. Behandlingen tog drygt två veckor på IVA och ytterligare fem dagar på en vanlig vårdavdelning.
– Vårdpersonalen på sjukhuset sa att jag inte hade överlevt om jag kommit in senare. Jag förstår att Gnesta vårdcentral antagligen inte hade kunnat behandla mig, men de hade kunnat kolla upp mig och skicka mig vidare. Bara genom ett vanligt infektionsprov hade de sett att jag behövde till sjukhus. Då hade jag kommit in ett dygn tidigare och det är mycket när man är så sjuk som jag har varit, säger Maria.
Nu ska hon anmäla Gnesta vårdcentral till Inspektionen för vård och omsorg för att uppmärksamma bristerna.
Vårdcentralens chef Ann-Lousie Rågefalk vill inte kommentera ett enskilt fall.
– Men jag beklagar om vårt bemötande och vård inte fungerat som den ska, säger hon och forsätter:
– Om vi inte har någon ledig akuttid men en patient bedöms behöva en läkarbedömning ska vi alltid hänvisa vidare. Med anledning av den information jag nu fått får vi anledning att noggrant se över vad som har hänt i detta ärende. Jag uppmanar också patienten att höra av sig med synpunkter och klagomål direkt till oss på vårdcentralen men också till patientnämnden.