I Sverige är i genomsnitt knappt var femte vd i ett aktiebolag en kvinna. I Eskilstuna är andelen ännu lägre. Bara var sjunde av totalt 1 017 vd:ar kvinnor. Det visar siffror från Bolagsverket som Nyhetsbyrån Siren har bearbetat.
Marie Larsson har mer än 30 års erfarenhet som vd för Mälarchark. Familjeföretaget grundades 1933, har 10 anställda och omsatte i fjol 18,7 miljoner kronor.
Hur upplever du att det faktum att du är kvinna präglar ditt sätt att leda bolaget?
– Som kvinna i en mansdominerad bransch har jag upplevt en stor skillnad i ledarskap. Jag har blivit ifrågasatt som ”för mjuk” och även stött på anställda med flera som misstolkat det som obeslutsamhet och något som kan utnyttjas. Med mjuk menar jag att jag varit mån om min omgivning och sett trivsel som något nödvändigt för att bolaget och dess affärer ska utvecklas positivt, säger Marie Larsson.
Det kan vara en del av en generationsfråga. Min tilltro till framtidens ledare och kommande generationer är stor.
Marie Larsson
Hon menar att hennes ledarskap är prestigelöst.
– Det kan säkert vara en personlig egenskap men jag gissar att det även är mer kvinnligt än manligt. Långsiktighet och tålamod är viktiga för mig och även dessa ledaregenskaper kan nog vara del av mitt kvinnliga ledarskap.
Varför tror du det ser ut som det gör, med förhållandevis få kvinnliga vd:ar?
– I min värld av små och ägarledda företag upplever jag inte någon stor ojämlikhet. Det kan vara så att männen i familjeföretagen tar på sig vd-rollen och kvinnorna en annan, men det behöver inte vara ett tecken på hur maktfördelningen ser ut. De stora skillnaderna tror jag finns i större bolag där makt och prestige, och spelet kring detta, blir viktigare.
Tror du det är ett problem att andelen kvinnliga vd:ar är så liten?
– Ja, det är ett problem. Alla bolag och organisationer som vill vara framgångsrika måste ha en mångfald för att kunna spegla den samtid som man verkar i. Högsta ledningen, som vd är, styr dessa processer och här behövs det kvinnliga perspektivet likväl som det manliga.
Hur tror du man får fler kvinnliga företagsledare?
– Medvetenhet i bolagen är en bra början. Kvinnor som vågar när de får chansen och att de sedan ges möjlighet att göra på sitt sätt, är också en nödvändighet. Man måste ge detta tid. Det kan vara en del av en generationsfråga. Min tilltro till framtidens ledare och kommande generationer är stor.
Agerar du själv på något sätt för att öka andelen kvinnor i ledande position?
– Jag har varit en del av "100-listan" som främjar kvinnor i bolagsstyrelser. Mina två döttrar har varit aktiva i vår bolagsstyrelse sedan deras 18-årsdag. Det har varit viktigt för oss att de ska få en insikt i bolagsledningen.
Studier visar att kvinnligt ledda bolag har bättre lönsamhet än manligt ledda bolag. Varför är det så, tror du?
– Fler av de ledarskapsegenskaper jag beskrivit tidigare tror jag är av betydelse: prestigelöshet och långsiktighet, i kombination med förmåga att ha en övergripande närvaro och styrning.
Klara Regnö, forskare inom genus, organisation och ledning vid Mälardalens högskola, ser på Bolagetsverkets siffror ur ett jämställdhetsperspektiv:
– Ur ett samhällsperspektiv har vi ett jämställdhetspolitiskt mål som säger att kvinnor och män ska ha samma möjlighet att forma samhället och sina egna liv, det vill säga att vi ska ha samma tillgång till makt. Den ekonomiska makten, att styra samhället och ha inflytande över näringslivet, är en viktig del i det. Ur det perspektivet är det ett problem att kvinnor inte har samma möjligheter till det, säger Klara Regnö till nyhetsbyrån Siren.