Under några år på 1990-talet var Martin Roos kompgitarrist i Kent. Därefter fungerade han som bandets manager fram till avskedet 2016. Numera nöjer han sig med rollen som VD för kommunala bolaget Destination Eskilstuna - men på fritiden har han återvänt till musiken.
– Jag skrev ganska mycket när jag var yngre, innan jag hamnade i Kent och omringades av genier. Kanske något litet arrangemang bara, men inget mer. Men sedan jag helt slutade jobba med musik har lusten kommit tillbaka. Så för ungefär ett år sedan började jag skriva eget igen.
Muzak för den ensamme byråkraten - det låter väldigt sorgligt.
– Det är ganska vemodig, lite melodiös musik, repetitiv och monoton, sådant som jag själv lyssnar på när jag jobbar. Musiken är min drivkraft, den ger mig inspiration, men det funkar inte med vokal musik när jag jobbar.
Så låtarna är skrivna för kontoret?
– Ja, absolut, det är office-musik, en bortglömd nisch. Jag tror väldigt många använder sig av musik när de arbetar, det gör att man fokuserar och inte drar iväg i tankarna.
"Kompetensbehov", "Tjänstedesign", "Initiativ", "Utmaning" - titlarna är verkligen kontorsinspirerade.
– Ja, av min vardag. Vi pratar mycket om kompetensbehov i den offentliga sektorn. Och föredrar att använda ordet utmaning i stället för problem. Det finns en hel del självironi i det där, vi hamnar lätt i termer som inte alla vet vad de betyder, lite von oben snack som jag tycker vi behöver förenkla.
Som "Styrkort" ? Vad är det?
–En styrmodell för hur man rapporterar till sin styrelse eller sina ägare.
Men "Gallret" då?
– Den är inte min utan skriven av Ulf Dageby i Nationalteatern 1979 och ledmotivet i filmen "Ett anständigt liv", andra delen i Stefan Jarls trilogi om modsen Kenta och Stoffe. En dyster, men väldigt fin instrumentallåt från en av mina absoluta favoritdokumentärer. Den blev väldigt annorlunda gentemot de andra låtarna på plattan.
Du har fått fin kritik för albumet, bland annat av musikjournalisten Jan Gradvall.
– Det är kul, jag hade verkligen inte förväntat mig uppmärksamhet. Men det är klart det är roligt att musiken uppskattats.
ÄR det sorgligt att vara byråkrat?
– Nej, utan byråkrati stannar Sverige. Administration är en förutsättning för demokrati och det offentliga samtalet. Att vara modern byråkrat är nog bland det mest komplexa uppdrag man kan ha Förr fanns en bild av någon som satt och stämplade kuvert. Nu är rollen en helt annan: byråkraten styrs på så många olika sätt: av politik, media, invånare och ägardirektiv. Det är spännande, roligt, frustrerande - och mycket svårare än att navigera i näringslivet där du bestämmer allt själv.
Så du vill nyansera bilden av byråkraten?
– Ja, absolut, det här är min hyllning till byråkraten.
Här kan du lyssna: https://open.spotify.com/track/5zA1hsC3AJ0noQu9nRebEB