Den här ölsatsen, eller batchen som det heter på fackspråk, är Sebastian Sunds och Johan Zetterlunds tredje sedan i november förra året då de startade sin gemensamma ölkarriär. De har känt varandra ända sedan de var små och bodde i Ärsta i Eskilstuna. Efter utlandsstudier fick Johan jobb och flyttade till Stockholm och kontakten var något begränsad ända tills de upptäckte att de hade snöat in på samma grej – båda hade förvandlat sina kök till bryggerier i miniformat. Telefonsamtalen mellan dem började åter gå varma, nu med diskussioner om temperaturer, jäsprocesser och maltsorter.
– Det var inte så populärt när man höll på hemma i köket. Det krävs stora kastruller, kylaggregat och det är lätt att drälla med mäsk eller öl när man ska tappa upp på flaskorna. Sen tar flaskorna plats i kylen också, säger Sebastian som kommit till den svala lokalen en stund före Johan.
I höstas flyttade Johan tillbaka till Eskilstuna och det dröjde inte länge förrän killarna hittade en lokal där de kunde odla sitt intresse tillsammans och slapp kladdiga kök.
– När man ska brygga öl första gången går det att göra det enkelt för sig och köpa färdiga pulver som man kokar ihop. Men då kan man inte påverka smaken på samma sätt och det är dessutom halvfabrikat.
Allt som behövs är malt, humle, jäst och vatten. Genom att blötlägga malten i en timme, i en viss temperatur, utvinner man socker och får en mäsk.
– Man häller mäsken genom ett lakningskärl, i flera omgångar, för att få ut så hög sockerhalt som möjligt. Det som blir kvar kallas för vört.
Sedan är det dags för att koka och smaksätta med humle. Det finns många olika sorters humle att välja bland beroende på vilken öl som ska bryggas. Humle köps i små vakuumförpackade påsar och är den råvaran som är dyrast.
– Humlen spelar en stor roll och man kokar den olika länge beroende på vilken sorts öl man vill ha. Ibland kan det skilja på en minut om resultatet blir bra eller inte. Det är verkligen en konst och vi lyckas inte varje gång. Det krävs några batcher innan man blir nöjd. Vårt problem har varit att vi inte fått upp procenten så mycket som vi har önskat, på grund av för tunn vört.
Första batchen som Sebastian och Johan gjorde tillsammans var en ale. Ale kan beskrivas som en överjäst öl med tydlig karaktär av humle och kan vara besk i smaken. Andra ölsatsen blev veteöl och nu alltså en lager.
– Veteölen är ofta poppis. Den är läskande och vår har en smak av skumbanan. Ovana öldrickare brukar gilla den och passar bra en varm sommardag.
När vörten har kokat färdigt ska den kylas snabbt och det görs med hjälp av ett kopparrör som det rinner kallt vatten genom.
– Ju snabbare det blir kallt desto bättre. Man vill inte få in bakterier som kan påverka jäsningen. Från och med kylningen måste man vara jättenoga med renligheten av prylarna som man använder. Om man till exempel ställer ut grytan på balkongen för att kyla, är risken stor att det flockas bakterier i ölen.
När temperaturen är rätt, beroende på vilket recept och öl som ska göras, då är det dags att hälla upp ölen i ett rent jäskar. Nu tillförs jäst och ölen får jäsa ungefär en till två veckor.
I kväll har killarnas öl kommit till slutskedet och ska tappas upp på flaskor – bryggandets höjdpunkt. Johan är på väg hem från sitt jobb i Stockholm och dyker upp lagom tills det är dags att börja tappa.
Sebastian är illustratör/illustratör och har tillverkat etiketterna med den egna loggan som föreställer siluetterna av Rademachersmedjorna. Den här omgången öl har fått ett namn som ska påminna om killarnas uppväxt – Lager No1, 63353 Imperial, alltså den första lagern och siffrorna står för postnumret i Ärsta där de växte upp.
– Vi ville på något sätt hedra vår gemensamma uppväxt, säger Sebastian medan han mäter densiteten och räknar fram alkoholhalten.
– Den här gången har vi lyckats få upp den så hög som en starkare lager bör vara, i detta fall 6,8 procent. Det är vår starkaste hittills.
Johan börjar tappa upp i den första flaskan och Sebastian står beredd med flaskor, strösocker, kapsyler och etiketter – ett teamwork som inte tar så lång tid. Resultatet blir bara cirka 16 liter eller 40 flaskor.
– Vårt mål är att kunna brygga lättöl som vi ska sälja på någon marknad i sommar. Det vore kul, men innan dess måste vi ha en lokal som Hälsovårdsmyndigheten kan godkänna. Men större än så här har vi ingen ambition att bli. Vi gör det ju för att det är kul, säger Johan.