Det handlar om blodigt allvar. I Seefeld ertappades VM-åkare på bar gärning med utrustning för blodtransfusion i armen under razzian som gick under namnet Operation åderlåtning.
Det är ett oacceptabelt fusk mot alla. Polisen sparade inte på orden när den kriminella verksamheten belystes.
Sen dök erfarne skidkommentatorn Jacob Hård upp i rutan. "Det vore naivt att tro att dopning inte förekommer. Men nu är det några medelmåttor som ertappats, det hade varit betydligt värre om det varit stjärnåkare från tongivande nationer", sa han och tog upp skid-VM 2001 i Finland, Salt Lake City 2002, OS 2006 och 2014, när den ryska statsunderstödda dopningen avslöjades, som värre exempel. Therese Johaug nämndes över huvud taget inte.
Jacob Hård fick det nästan att låta som att det är okej för vissa att fuska. Om de inte är bra.
Det vore som att godkänna matchfixning i division 2 och nedåt, i gärdesgårdsserierna, men inte i champions league.
Mitt förtroende för både skidor och friidrott var lågt redan tidigare, nu står det minus och då är det svårt att till och med glädjas över svenska framgångar. För inte fuskar väl våra nationalidoler sig.