Inne i Karinslundshallen blinkar discolamporna. Ballonger flyger i luften och mitt på dansgolvet hålls en limbotävling. Till synen är det en helt vanlig klassfest som utspelar sig. Men just denna är väldigt speciell.
Ebba Zellin är den som är värdinnan för festen.
‒Vi fick en tidning hemskickad från Coop och där i stod det om en tävling. Den gick ut på att man skulle svara på en fråga: Vad gör du för att alla ska kul på festen?, säger Ebba Zellin.
Hennes svar var gott nog att ta hem priset.
‒Jag svarade att jag skulle göra lekar där alla ska vara med och att om jag ser någon som står utanför, ensam, så skulle jag gå till den personen och vara med den, säger hon.
På festen under lördagen är ingen utanför, alla leker tillsammans.
Klockan 19.30 har de ätit tacos tillsammans. Några lekar har utförts och nu börjar barnen bli spralliga, ett par ställer sig vid dörren när de hör en bil rulla utanför.
‒Kommer han, ropar någon frågande.
‒Nej, det var inte han, svarar en annan.
Robin Bengtsson ska komma upp på scenen klockan 20 är det sagt. Nu är det några minuter kvar och Ebba Zellin förbereder sig.
Hur känner du dig?
‒Jag är lite nervös, men det var värre förut. Jag och pappa var här redan klockan 12 i dag och började förbereda, säger hon.
Barnen blir ombedda att ställa sig framför den lilla scenen som står i hörnet av gympasalen. Musiken spelas lite lägre och genom en bakdörr kommer Robin Bengtsson in och alla börjar jubla.
Det känns fortfarande som att det inte är på riktigt.
Ebba Zellin
Han spelar tre låtar och på den sista "I can´t go on", som var hans bidrag i årets Melodifestivalen, fick Ebba Zellin vara med på scen och efter deras framträdande fick hon ställa ett par frågor.
‒Hon var grym. Hon kan bli en grym konferencier och även kanske en dansare i framtiden, säger Robin Bengtsson.
Efter hans tid på scen bildar sig en ringlande kö av alla festdeltagare. Nu är det dags för autografer och bilder.
Vad är skillnaden med att stå i en idrottshall i Strängnäs jämfört med den stora scenen i Kiev?
‒Självklart ganska stora skillnader - men faktiskt ändå lite samma känsla. Det är en annan typ av nervositet här, då man spelar för en liten publik. Vi står två meter ifrån varandra och tittar varandra i ögonen, det blir lite intimare, säger Mellovinnaren.
Ebba Zellin är först med att få ta bilder och några selfies med Robin Bengtsson.
‒Det känns fortfarande som att det inte är på riktigt. Men han var jättesnäll och rolig, säger hon.