Vildsvin ställer till det för många lantbrukare när de bökar i grödor och vallodlingar. Djurens kött anses vara fint; ett klimatsmart och enligt många etiskt gott alternativ till tamgrisar som föds upp för slakt.
Men i dagsläget måste allt vildsvinskött passera särskilda vilthanteringsanläggningar för att få säljas till privatpersoner, butiker eller restauranger. Merparten av köttet hamnar därför i jägarnas egna frysboxar, samtidigt som avskjutningen av vildsvin inte ligger på den nivå som exempelvis Svenska jägareförbundet anser är nödvändig.
Jägareförbundet och Lantbrukarnas riksförbund har länge lobbat för enklare regler och uppvaktat regeringen om saken. Förra veckan gav näringsdepartementet Livsmedelsverket i uppdrag att utreda hur regelverket kan göras om. Jobbet ska göras tillsammans med länsstyrelsen i Sörmland, Jordbruksverket, Naturvårdsverket och Statens veterinärmedicinska anstalt, och redovisas senast den 30 november 2019.
– Något måste göras och någon form av förenklingar är oundviklig. Men det finns en motsättning mellan den typ av förslag som uppdraget förväntas mynna ut i och det slags verksamhet vi bedriver här, säger Jacob Högfeldt, Strängnäs kommunalråd som också är verksamhetsansvarig på Äleby gård på Selaön, som driver bland annat en vilthanteringsanläggning.
Förenklingen får inte gå ut över kvaliteten, menar Högfeldt. Han beskriver styckningen och hanteringen som ett hantverk, där ett felaktigt snitt eller bristande kunskaper om hängning av djurkropparna påverkar slutprodukten negativt. Och en högkvalitativ produkt är ett måste, om konsumenterna ska vara beredda att betala betydligt mer än för vanligt griskött.
– Det kan ta upp till fem timmar att skjuta ett vildsvin, sedan tillkommer tid för att ta hand om det i skogen, transportera det till en anläggning där det ska styckas och hanteras. Det är en lång process för, säg, 17 kilo rent kött. För att jägare ska tycka att det är intressant att jobba mot konsumentmarknaden så måste prisnivån vara så pass hög att det är värt det i slutändan, säger Jacob Högfeldt.
Han ser att vilthanteringsanläggningar som hans egen kan få en viktig roll när jägare ska utbildas i hur vildsvinsköttet ska hanteras. Och han hoppas att regelverket för de mindre anläggningarna också ses över.
– Reglerna är alldeles för omfattande för en liten verksamhet som vår. Det får inte bli för stora skillnader i reglerna för en privat hemmajägare och sådana anläggningar som vår. Då skapar man felaktiga spelregler.