Hoppsan, vi har visst köpt hus. Eller ja, radhus. Redan om lite mer än en månad går flyttlasset från lägenheten. Att flytta till Göteborg eller 15 minuter bort, strax utanför Strängnäs i det här fallet, gör ingen skillnad för mängden flyttkartonger som går åt. Det blev tydligt när vi väl började packa. Först kändes det knappt nödvändigt att packa alls inför en så kort flytt, vi kan ju bara ta sakerna under armen och köra ett par vändor fram och tillbaka. Men så funkar det förstås inte i verkligheten, så vi har inhandlat några platta kartongpaket och skridit till verket. Vindsförråd och källare är först ut.
Varje gång jag har flyttat har jag gått ut hårt och fokuserat på platsoptimering, så också den här gången. Till en början packar jag kartongerna som ett tredimensionellt tetris-spel, men ganska snart inser jag att jag packat för tungt och måste börja om. Några enstaka böcker på botten, sedan kläder eller något annat lättviktigt. Efter de första fem kartongerna inser jag att det är hopplöst. Några kartonger blir ändå alldeles för tunga, andra går inte att stänga. De sista prylarna åker vanligtvis ner i en ikea-kasse innan de kläms in i flyttlasset.
Men nu har jag ett smart tips till alla er andra som kanske också är i flyttartagen. Jag har insett att flyttkartonger i normalstorlek sällan är särskilt bra över huvud taget. Jag satsar numer på de lite mindre varianterna. Dem kan man packa fulla utan att botten går ur, och jag orkar eventuellt bära själv.