Dottern ville ha sin mormor med sig som stöd och ville att hennes mordmisstänkta mamma skulle sitta i ett annat rum. Något som 42-åringen och hennes advokat motsatte sig.
‒Varför skulle hon inte kunna tala fritt i sin mammas närvaro, frågade 42-åringens advokat Amanda Hikes.
Men 42-åringen fick vistas i ett medlyssningsrum.
Dottern berättade om de gånger som mamman frågat henne om hon eller någon annan skulle kunna hjälpa till att skada eller döda maken. När telefonsamtalet så småningom kom från polis och räddningstjänst om att något hade hänt ute vid sommarstugan och att hon var tvungen att åka dit för att stötta sin mamma dök en tanke upp i hennes huvud:
‒Det enda jag tänkte på, på vägen ut var "Nu har hon lyckats", berättade dottern.
Åklagaren:
‒Det är inte en efterhandskonstruktion?
Dottern:
‒Nej det är det inte.
När hon efter makens död hade pratat med sina syskon om mammans frågor om hjälp med att döda eller skada maken hade hon tänkt en tanke:
‒Jag undrade hur sjuk min mamma är, berättade hon.
Under förhöret med dottern hettade det också till mellan henne och 42-åringens advokat Amanda Hikes .
I slutet av förhöret bad advokaten om en kort paus för att besöka 42-åringen som satt i en medlyssningssal och återkom med några frågor. De handlade om äldsta dotterns psykiska hälsa.
Amanda Hikes frågade om dottern äter några mediciner.
Dottern svarade att hon äter stämningshöjande och lugnande. De stämningshöjande medicinerna har hon ätit i många år. Den lugnande medicinen har hon ätit efter att hennes morfar hade mördats berättade hon.
Amanda Hikes:
‒Finns det någon som påverkar dig? Hör du någon som säger vad du ska göra?
Varken dottern eller tingsrättens ordförande förstod frågan.
Amanda Hikes:
‒Hör du röster?
Dottern:
‒Va?! Om jag hör röster? Verkligen inte!
Dottern berättade också att hon uppfattade sin mamma som svartsjuk. Hon var bland annat svartsjuk på hennes relation till sin morfar.
Amanda Hikes:
‒Hur känner du för din mamma?
Dottern:
‒Just nu känner jag vara hat.
Efter förhöret med äldsta dottern hördes hennes sambo och han hade mest gott att säga om den drunknade maken, men hade inget till övers för sin svärmor.
‒Ingen människa gör så att man frågar en annan människa om man kan mörda någon. Det är inte normalt, sa han bland annat.
Ytterligare en av 42-åringens döttrar hördes under senare delen av dagen, efter en del juridiska överläggningar av tingsrätten eftersom åklagaren menar att hon liksom sin bror är medmisstänkt för drunkningsmordet.
Dottern var inte särskilt förtjust i att svara och sa "jag har inga kommentarer" till flera av åklagarens frågor.
Amanda Hikes:
‒Beskriv din mamma.
Dottern:
‒Hon är ju min mamma. En mamma är ju alltid en mamma.
Amanda Hikes:
‒Det har ju talats om mamma och adhd..?
Dottern:
‒Ja jag har ju adhd så jag känner igen mig.
Amanda Hikes:
‒Hur då?
Dottern:
‒Kanske på den inre stressen.