Hon bor i Örebro på "landet mitt i stan" och från sin trädgård hämtar hon många motiv, så som solrosor.
— Solrosorna gick och dog för en tid sedan. Men jag har några regnblommor kvar i trädgården.
Blomstren får evigt liv på duken, liksom byggnader, interiörer, stilleben och landskap. Olja, akryl och akvarell dominerar. Clas Thor och Ulla-Britt Jonsson har skrivit en bok om Siv: "När duken inte räcker till brukar jag låna av ramen". Signifikant för hennes tavlor är nämligen att hon ofta penslar vidare på ramen.
— Jag började med det en gång när jag hade en så ful vit ram och så tyckte jag om slutresultatet, det blev liksom mer djup. Men jag har hört fån konstkritiker att det gjorde man redan på 400-talet.
Siv minns i tidig barndom när hennes mamma ritade en gubbe i profil "och det nästan var som trolleri". Hon tackar sina lärare under skolåldern för att ha varit med och främjat målarlusten. Vinst i en konst- och uppsatstävling i tioårsåldern triggade henne (Det var på 30-talet när det var kristid och ransonering rådde, hennes mor blev oerhört glad för vinsten som bestod av 10 liter mjölk och ytterligare någon matvara, smör tror Siv att det var). Siv Engström kan nu summera ett långt konstnärsliv och är bland annat representerad på Moderna museet. Utställningen pågår till den 6 december.