"Näktergalen från Holavedsvägen" är namnet på komikerns hyllade humorkonsert som hade premiär i våras och nu turnerar landet runt i väntan på att Dorsins nyligen införskaffade egna tilja, Scalateatern i Stockholm, ska renoveras klart.
Varför just Holavedsvägen?
– Jag växte upp där, på Lidingö. Men det är absolut ingen självbiografi det handlar om. Holavedsvägen är mera ett sätt att skoja med alla de där "Sparven från Minsk", och "Tjuren från Wales".
I annonseringen lanseras den som "en show som går åt helvete".
– Ja, jag gör ju entré som någon sorts Pavarotti, men eftersom jag har tingen emot mig så går det ju inte direkt min väg.
Du sjunger mycket i föreställningen, bland annat gamla kupletter med nyskrivna satiriska texter.
– Politik har alltid intresserat mig och jag tycker att det under de senaste åren har växt fram ett större engagemang i Sverige än på mycket länge. Jag sparkar åt lite alla möjliga olika håll i "Näktergalen", man kan säga att jag använder politiken i humorns tjänst. Eller i humanismens rättare sagt, för min verkligt stora förebild är Tage Danielsson som kombinerade verklig humanism med humor.
Du står ensam på scenen i nästan tre timmar, det låter tufft.
– Det är min akilleshäl, jag har liksom ett uppdämt behov av att säga en massa saker och det blir lätt lite långt... Jag vill så jäkla mycket och har sådär en 10 000 olika ideér när jag sätter mig och skriver. Det där med "kill your darlings" är det verkligt svåra för mig. Samtidigt älskar jag när det är generöst och man får mycket för pengarna. Rent fysiskt är det inga problem med tre timmar, utom för rösten och pratet sliter mer än sjungandet faktiskt.
Du har skrivit allt själv, hur gör du rent praktiskt?
– Försöker skriva ned allt jag kommer på direkt. I telefonen eller i ipaden. De bästa idéerna kommer man ihåg ändå, men de övriga går jag och bär på. Eftersom jag är småbarnsförälder och behöver total lugn och ro när jag skriver har vi ett system som går ut på att jag åker ut på landet en vecka helt ensam och skriver med jämna mellanrum.
Vad tittar du själv på för sorts humor?
– Jag försöker avhålla mig lite från till exempel svensk tv-humor. Jag är väldigt rädd för att hamna i någon sorts humortrötthet och bli en gammal surgubbe som inte tycker något är tillräckligt kul. Jag ser snarare lite mer ouppnåeliga grejer, som till exempel amerikanen Louis C K. Och Tage Danielsson är fortfarande en av de bästa.
Säger Henrik Dorsin som gärna vill lägga till lite bonusinformation:
– Pappa kommer från Åkers styckebruk och eftersom vi hade sommarställe vid Sanda när jag växte upp så har jag bra koll på Eskilstuna och Strängnäs!