Grooming, där vuxna under falsk identitet söker kontakt med barn i sexuellt syfte över nätet, är en brottsform som polisen blivit allt bättre på att utreda.
Det betyder i förlängningen att domstolarna kommer att behöva hantera fler sådana rättsfall. Kunskapen om grooming, från nämndemännens sida, är dock begränsad. Det vill Hans Andersson, ordförande i Eskilstuna Strängnäs Nämndemannaförening ändra på.
‒Allt fler råkar ut för grooming, det är värre än många har trott. Vi som är lekmannadomare ska medverka till så rättvisa domar som möjligt men ju mindre vi vet om företeelsen desto sämre chans för en bra dom, säger han.
Hans Andersson reagerade starkt på tidningens granskning av sexbrott mot barn, som publicerades 24-25 januari. Han har därför bjudit in Jörgen Skarin, chef för den specialiserade polisenheten ISÖB-gruppen (IT-relaterade sexuella övergrepp mot barn), till föreningens regionkonferens som arrangeras i Strängnäs i höst.
‒Vi lekmannadomare är inte utbildade jurister. Vi måste ändå förstå hur allvarligt brottet är och vilka konsekvenser det ger för brottsoffren. Vilka signaler ska man titta efter? När det kommer till sexualbrott så står ofta ord mot ord. Eftersom vi bara får döma på det som framkommer i rättsalen så är det viktigt att veta vad man ska lyssna till i förhör och vittnesmål, säger Hans Andersson.
Nämndemannaförening kommer redan i vår att försöka träffa Mats Fällman, psykolog på Norrtäljeanstaltens avdelning för sexualförbrytare.