Jag har fått en kasse med nyplockade trattkantareller levererad till redaktionen efter en krönika om dålig svampskörd. Jag har fått mejl, brev och samtal som respons på nyhetsartiklar jag skrivit. Ibland ett par, tre om samma artikel.
Men jag har aldrig upplevt en sådan respons som redaktionen fått efter vår granskning av Granskning Sverige, GS, en serie artiklar vi valt att kalla Trollfabriken. Ingen av oss har upplevt detta tidigare, jag har inte ens hört talas om något liknande.
Jag räknar till långt över 100 mejl med tack och uppmuntrande ord om att fortsätta vårt arbete, och de fortsätter att komma. Vi har fått choklad och blommor flera dagar på raken och telefonen har gått varm. Många har velat berätta hur bra och viktigt de tycker att vår journalistik är och uppmanar oss att fortsätta.
"Tack för era avslöjande och intressanta artiklar om Granskning Sverige. Förhoppningsvis kommer även nättroll att spricka då de dras ur sina hålor till offentlighetens ljus!", skrev en läsare till oss via mejl.
På ett kort som nådde redaktionen tillsammans med en bukett tulpaner kom denna hälsning:
"Ingen kan göra allt, men alla kan göra något. Från djupet av våra hjärtan vill vi tacka er för att ni skött ert jobb så fantastiskt. Ni gav oss ett andetag, tro och hopp!"
Hälsningarna har kommit från Eskilstuna, Strängnäs och Flen men också från andra delar av Sverige. Uppenbarligen har vår granskning berört många människor lång utanför vårt spridningsområde.
"Tack för att ni fortsätter och följer upp granskningen av GS!", är en av kommentarerna från en kvinna från Malmö i sociala medier.
Jag och mina kollegor har varit helt överväldigade. Vi har känt oss styrkta. Och ni kan förmodligen inte ana hur oerhört viktigt era uppmuntrande hälsningar är.
För samtidigt som stödet varit enormt har hatet också varit starkt. Vi har fått mejl, tagit emot samtal och läst kommentarer på sociala medier där människor inte bara varit starkt ifrågasättande, vilket ju är helt okej, utan aggressiva och hatiska.
Ofta är dessa personer helt omöjliga att prata med. De är inte intresserade av vad vi svarar på deras frågor utan är bara ute efter att föra fram sitt sin negativa syn på oss, på vår journalistik och på samhället i stort.
Då är det skönt att kärleken också dragit in över redaktionen. Det är jag oerhört tacksam över.