För ett antal år sedan tog jag ett radikalt beslut. Jag skulle sluta somna i tv-soffan.
Å, visst är det skönt för stunden att ge efter för sömnen om man har kurat i hop sig under en filt, gärna skavfötters med maken och med en sovande katt på magen. Men, tupplurar i tv-soffan blir lätt en vana, som har sina baksidor i form av försämrad nattsömn och innehållslös fritid.
Det hela ledde hur som helst till att jag så gott som helt slutade att slötitta på tablå-tv. Nu skulle det bli kvalitetstid i soffan med hjälp av strömningstjänsternas utbud. Cirka en timme varje dag med en utvald tv-serie eller film efter det att alla andra göromål som matlagning, veckohandling, träning och sociala aktiviteter var avverkade.
Jo jag levde upp till det där. Försökte lyssna på nyheter i radio och läsa dagstidningar som kompensation för att jag inte satt och glodde på "Aktuellt" vareviga kväll. Jag gjorde verkligen ett noggrannare urval innan jag slog på tv:n.
Och visst fick jag mer gjort på kvällarna och bättre ordning på nattsömnen. Smolket i bägaren var väl att katten alltmer blev makens eget husdjur och att jag aldrig kunde hänga med i samtal som började med frasen "Såg du det och det på tv i går?"
Men i takt med att strömningstjänsterna blivit fler och utbudet av tv-serier och filmer vuxit, känner jag att jag allt oftare kommer på mig själv med att somna i soffan. Det är fler serier som ska kollas och alla håller inte den nivån som krävs för att man ska hålla sig vaken en fredagskväll efter en tuff arbetsvecka.
Allra mest har jag somnat till HBO-serien "Westworld" det senaste året. Vaknast har jag hållit mig till "Skam", "Game of Thrones" och "Vikings".