Redan i "BBS-lagen" om elektroniska anslagstavlor är även den som tillhandahåller sidan skyldig till brott om hen inte tar bort olämpliga kommentarer.
Efter drygt 20 år har ingen person dömts med hjälp av denna lag.
Det råder dock ingen brist på polisanmälningar. Enligt statistik från Näthatsgranskaren är "Stå upp för Sverige" den enskilt mest frekvent anmälda gruppen.
Under 2017 gjorde föreningen 238 anmälningar mot gruppen. Det är över 100 fler än mot den grupp som hade näst flest anmälningar. Anmälningarna fortsatte under 2018, då gjordes 78 stycken.
Utredaren Marcus, som egentligen heter något annat, jobbar med att dokumentera näthat på Näthatsgranskaren.
Vad tänker du om att ni måste hjälpa polisen att dokumentera näthatet?
– Det är inte bra. Polisen har generellt inte tillräckligt med kunskap och resurser om det heller. Men det finns undantag med enskilda duktiga poliser, säger han.
Lagen kom till 1998 när medielandskapet på internet såg helt annorlunda ut.
– Det här problemet är fortfarande väldigt aktuellt. Men lagen är rätt gammal och behöver ordentliga prövningar, för nu är det ett helt annat medielandskap med sociala medier. Då fanns det bloggar, nu har vi stora hemsidor som Facebook, Google, Twitter och Flashback där folk skriver och kommenterar tillsammans, säger Marcus.
Vilka konsekvenser kan det bli om grundaren av en sida nu fälls?
– Vi hoppas att det blir en snöbollseffekt och att folk tänker till lite innan de skriver olämpliga saker. Personer i de här grupperna smittar varandra med antivaccinationspropaganda, judehat, muslimhat och driver på varandra. Det är skadligt för samhället och för de som sitter i de här bubblorna och hatar vidare. De mår inte heller bra av det här. Alla blir offer, det finns ingen vinnare i det här.
Patrik Markström har i förhör förnekat brott.