Kommunens ekonomer arbetar för fullt med bokslutet för 2017. Några siffror är ännu inte klara men det står klart att de elva kommunala grundskolorna som helhet kommer att uppvisa röda siffror – samtidigt som ett tufft 2018 väntar.
‒Under de sista månaderna av 2017 gick grundskolorna med ett underskott på drygt en miljon kronor per månad. Om ingenting görs, utan om skolorna har samma kostnadsmassa även det här året, så kommer det att sluta med ett underskott på 18,7 miljoner kronor vid årets slut, säger ekonomen Eva Holmberg.
En utmaning under nuvarande budgetår är att elevpengen – som ska täcka kostnader för bland annat undervisning, lärverkyg och lokalkostnader – ligger på i princip samma nivå som förra året.
‒Den är inte sänkt men heller inte uppskriven i takt med konsumentprisindex eller löneökningar. Löneuppskrivningar kan du ju inte komma ifrån som arbetsgivare, det blir också en årlig fördyrning av exempelvis måltidspriser. Det gör att skolorna får mindre pengar att röra sig med, säger Eva Holmberg.
Det befarade underskottet på 18,7 miljoner motsvarar 31,7 lärartjänster, har grundskolechef Katarina Holmsten upplyst grundskolerektorerna för att konkretisera omfattningen. Om rektorerna väljer att i stället ta bort exempelvis elevassistenter eller personal inom elevhälsan, så är antalet tjänster som behöver minska ännu större.
‒I praktiken kommer det att handla om att det är en blandning av olika personalkategorier som berörs. Utgångspunkten är också att ingen tillsvidareanställd lärare kommer att beröras, och även vad gäller övriga personalkategorier är det främst visstidsanställningar som kommer att beröras, säger Katarina Holmsten.
Hon berättar att det endast är Vasaskolan och Finningeskolan som konsekvent levererat stabila överskott; övriga nio går med mer eller mindre underskott.
‒En del balanserar runt nollan men Mariefreds skola, Karinslundsskolan och Tosteröskolan har 2017 rejäla underskott, säger Katarina Holmsten.
Mariefreds skola har ju nämnts som förebild i diskussionen om "standardskolor". Vad är anledningen till underskottet där?
‒Vi såg tendensen redan 2016 och det finns ett antal, samverkande faktorer som har påverkat. Men jag vill inte uttala mig om det förrän jag har gjort en stabil analys med skolledningen.
‒Jag tror att en del äldre föreställningar har följt med i debatten. Mariefreds skola motsvarar inte en standardskola. Den har en alldeles för smal organisation och vissa årskurser har ogynnsamma elevtal, tillägger Katarina Holmsten.
Rektorerna har uppmanats att lägga en budget i balans och planera för nödvändiga åtgärder för att nå dit. En risk- och konsekvensanalys ska lämnas till grundskolechefen senast den 15 januari.
De har också påmints av vikten av att hämta in underskottet, med hänvisning till förslaget om att lägga ner fyra F–3-skolor och ett högstadium från höstterminen 2018.
‒Om grundskolan vid det laget har ett underskott från våren riskerar de positiva effekterna för 2018 att minska, eller åtminstone förskjutas. Vi måste skapa förutsättningar för rektor att planera sin önskade organisation utifrån de nya förutsättningar som genomförandet av skolstrukturutredningen beräknas ge, säger Katarina Holmsten.