Fem av årets pristagare får Nobelpriset för den grundforskning som ligger till grund för flera läkemedel mot cancer, och även den medicin som Helena Johansson får.
Förenklat kan man säga att de tre kemipristagarna, Sir Gregory Winter, George Smith och Frances H. Arnold, på olika vis, forskat runt en metod som Smith utvecklade på 1980-talet, och som kallas "fagdisplay". Metoden innebär att virus som infekterar bakterier, bakteriofager, kan utnyttjas för att ta fram nya proteiner. Metoden har lett till nya läkemedel mot autoimmuna sjukdomar och cancer, som det ALK-hämmande cancerläkemedlet Alecensa.
Även Nobelpriset i fysiologi och medicin delas lika mellan James P. Allison och Tasuku Honjo för deras upptäckt av cancerbehandling genom hämning av immunförsvarets bromsmekanismer.
Staffan Living är ST-läkare på onkologikliniken på Mälarsjukhuset. Som läkare har han en försiktig inställning till att haussa läkemedel för mycket. Men den grundforskning som ligger till grund för flera av dagens målinriktade cancermediciner är banbrytande på alla plan.
– De får Nobelpriset för mediciner som läkemedelsföretag utvecklat, och som vi behandlat vissa patienter med i många år nu. Flera av patienterna har ingått i studier under fyra-fem år, säger han.
Staffan Living vill understryka att ingen dock har facit på hur framtiden ser ut för de här patienterna.
– Ingen, varken forskare, läkare eller läkemedelsföretagen vet hur det ser ut framåt för de här patienterna. De som får immunförsvarsinriktad behandling har vi börjat pausa behandlingen för, då det är tänkt att det egna immunförsvaret ska bekämpa cancercellerna efter en tid. Eftersom att ingen vet om det är rätt eller fel känns det lite läbbigt, säger han.