– Ja, det var där borta i Tuna, som då tillhörde Tureholm, som guldskatten grävdes upp. Den var väldigt tung, hela 12 kilo och därmed den tyngsta som någonsin hittats i hela Norden, berättar arkeologen Annette Färjare och pekar mot ett område några hundra meter bort.
Det är en varm augustidag och hettan får de vidsträckta åkerfälten att dallra. Vi befinner oss vid Västerljung och rondellen där halsringen från Tureholmsskatten sedan ett par år tillbaka är rondellsmycke. Inofficiellt i arkeologkretsar kallas rondellen "Härskarringen".
År 1774 påträffades skatten vid Tuna by, ett längre stenkast från rondellen. I närheten av fyndplatsen ligger i dag ett par gårdar. Annette Färjare från Eldrun arkeologi & landskap är en av Sveriges ledande experter på Tureholmsskatten, som daterats till 300–550 e. Kr.
– Själva skatten grävdes ner under folkvandringstiden av människor som bodde i Tuna, troligen skandinaver. Det var väldigt, väldigt oroligt då i Europa. Det stora Romarriket, som sträckte sig mot Germanien och England, föll samman och det blev oroligt med stora flyktingströmmar som drog runt, lite som nu. Det var mycket som hände ekonomiskt, politiskt och maktmässigt, säger Anette Färjare.
I Sverige levde många i stor fattigdom och landet befann sig mellan krig. Pommerska kriget hade tagit slut 1762 och Gustav III:s ryska krig skulle bryta ut 1788. Även om ingen vet vilka som grävde ner skatten och varför, eller vem som hittade den långt senare, känner man till en hel del kring omständigheterna.
– Den eller de som hittade skatten skulle säkert bygga ett hus eller odla på marken. Men de fick ju inte behålla den eftersom den låg på greve Nils Adam Bielkes marker, på denna tid låg ju nästan allt under gods.
Greve Bielke meddelade det remarkabla fyndet till kung Gustav III.
– Gustav III var en intressant kung som var väldigt kulturintresserad och såg detta fynd som viktigt så han löste in delar av den, som halsringen. Men han hade inte råd med hela guldskatten. Det blev för dyrt ansåg man eftersom han höll på att bygga upp en stor flotta också, säger Anette Färjare.
Tureholmsskatten består av romerskt guld, men själva föremålen har troligen tillverkats av någon i Skandinavien, menar Anette Färjare.
På frågan om det finns fler fynd i markerna runt Trosa kommun är hon säker.
– Ja det gör det garanterat. Under folkvandringstiden lade man ner en hel del skatter för att blidka gudar och i olika riter. Sedan har det förstås hänt saker senare också.
Privatpersoner kan dock inte ge sig ut på skattjakt i Trosa kommun.
– Nej. Det är förbjudet. Vi har tyvärr haft mycket plundring på inte minst Gotland, säger Anette Färjare.