Utskrivningsklara patienter blir kvar länge på sjukhusen. Närmare fem procent av vårdplatserna upptas av patienter som inte borde vara där.
Sörmland tillhör inte undantagen, snarare tvärtom.
Utskrivningsklara patienter blir i genomsnitt kvar 5,3 dagar på länets sjukhus (Öppna jämförelser för december 2016). Sju landsting har patienter som ligger kvar längre.
Men det betyder ju inte att det är landstingets fel att patienterna tvingas ligga kvar så länge. Ansvaret är i högsta grad kommunernas, som av olika skäl inte tar hem "sina" patienter. Det kan bero på brist på platser vid äldreboenden eller korttidsboende, där patienten ska bo i väntan på utredning vilka stödinsatser som ska till.
Eller så kan det bero på kommunikationsproblem mellan landstinget och kommunen (att patienten till exempel är färdigbehandlad och klar för hemresa).
Att patienter som är färdigbehandlade stannar kvar på sjukhusen medför ju att de upptar vårdplatser. Och bristen på vårdplatser vid länets sjukhus är stor, överbeläggningarna är flest i hela landet.
Dessutom kostar det kommunerna stora pengar att låta patienter ligga kvar. Det är nämligen så att när patienten av läkare bedöms utskrivningsklar övergår det ekonomiska ansvaret efter fem vardagar på kommunerna. Och en vårdplats på sjukhusen kostar kommunerna 3 000-4 000 kronor per dygn.
För två år sedan tillsatte regeringen en utredning för att komma åt problematiken med färdigbehandlade patienter. Utredaren kom fram till att landstingen och kommunerna ska träffa egna avtal. Avtalen ska göra så att man samarbetar närmare.
Kan inte landstinget och kommunerna komma överens ska kommunerna bli betalningsansvariga redan efter tre dagar, i stället för som i dag fem dagar. Tanken är att de hårdare kraven ska få landstingen och kommunerna samarbeta.
Sörmlands landsting har redan nått en överenskommelse med länets nio kommuner, som landstingsfullmäktige sagt ja till (återstår för länets kommunfullmäktige att göra detsamma).
Överenskommelsen gör att Sörmland ligger före andra delar av landet. Och överenskommelsen syftar till att skapa en trygg och effektiv övergång till öppen vård efter sjukhusvistelsen och att patienten hamnar på rätt vårdnivå.
Det innebär att patienten i högre utsträckning kan vårdas i hemmet i högre utsträckning i dag tack vare den tekniska och medicinska utvecklingen.
I år ska överenskommelsen ses som en inkörsperiod, men arbetet är i många fall redan i gång.