I januari var det två år sedan Stefan Käll fick en svår stroke. När vi nu möter honom i sommarhuset vid Djulösjön har han precis varit ute och gått. Promenerandet tar en del av hans fritid, tillsammans med nätverkande på Facebook, goda filmer, matlagning och böcker.
– Läsning är bra för oss som har haft stroke. Man får en bild av språket, säger han.
Men så värst mycket fritid blir det knappast. Urkatrineholmaren Stefan Käll är en engagerad man. Sedan tolv år tillbaka är han generalsekreterare för NHR, Neurologiskt handikappades riksförbund. Den här mandatperioden är han ersättare i riksdagen för Folkpartiet och nu ser han framåt på båda fronter. Vid årsskiftet började han arbeta 75 procent, för att vid årets slut sikta på heltid.
– Och jag tror att jag kommer att finnas med i Folkpartiets valapparat 2014.
Vilken fråga han vill driva i politiken? Svaret är givet: rehabilitering.
Stefan Käll kände sig förra året tvingad att flytta till Stockholm för att få den hemrehab som han behövde efter de två månader på Kullbergska som följde på stroken. I Stockholm är han fortfarande skriven och han tränar hårt för att bland annat övervinna talsvårigheter och halvsidesförlamning.
Erfarenheterna som han fick av den kommunala rehabiliteringen i Katrineholm gör att han vill kämpa för bättre fungerande rehabilitering i Sverige.
– Det är inte bara jag som lider, utan många med mig. I europeiskt perspektiv ligger vi långt efter.
Stefan Käll är van vid att driva viktiga frågor, både som politiker, generalsekreterare och privatperson. Han var en av de sist födda i Sverige som fick en förlossningsskada orsakad av läkemedlet Neurosedyn, och det har förstås präglat hans liv. Men med en stark vilja och starka föräldrar har han aldrig låtit handikappet hindra honom.
– Mina föräldrar sa ”Stefan, det är inget att gnälla över. Gå vidare”. Okej, sa jag, och gick vidare.
Funktionshindret får en central roll i den bok som Stefan Käll håller på att skriva om sitt liv. Till hjälp för minnet har han tidningsklipp från många år i offentligheten.
– Jag ville skriva av mig, berättar han.
Och nu ska han alltså fylla 50 år. Man blir klokare med åren, konstaterar han.
– Jag tror att 50 är en gynnsam ålder. Om man ska tro Fredrik Reinfeldt så är jag ju i mitten av arbetslivet.