Ett kompisgäng bestämde sig för att de hade många saker att fira och varför inte göra det med en vinprovning?
– Vi har två som nyss fyllt år, en som har blivit friskförklarad och så är det ju vår. Det ville vi fira med att testa olika sorters mousserande som får det att spritta ännu mer i kroppen, säger Kristina Phil.
Kristina har bjudit hem några vänner till lägenheten i Eskilstuna. Sommelieren Anna Lavrell, som tidigare drev Annas Vinbar i Eskilstuna och numera bland annat har företaget Smakinspiratörerna, kommer före gästerna och börjar packa upp flaskorna.
– Jag har med mig fem sorters mousserande, en av dem är äkta champagne – en Pol Roger. Jag tänker låta dem gissa vilket av glasen som innehåller champagne, säger Anna och häller upp innan provningen börjar så att ingen ska se i vilket glas som dryckerna hamnar.
Gästerna droppar in, glada och förväntansfulla och slår sig ned runt bordet i vardagsrummet. Anna inleder med grunderna som kan vara bra att känna till.
– Bubbel passar till allt, men det kanske inte alltid är bäst. Håll flaskan lite snett och rikta den inte mot någon person. Vrid sakta och håll emot korken så att den inte flyger av. I Frankrike är kork i ögat den vanligaste ögonskadan, så rikta den inte mot dig själv heller, säger Anna och vrider upp korken med van hand.
Många mousserande viner tillverkas på samma sätt som champagne gör, men det är bara vinet i distriktet champagne som får heta champagne.
– Crémant är ett annat franskt mousserande vin som tillverkas enligt champagnemetoden och som har höga tillverkningskrav. Spanien har sin cava, Italien spumante och i Tyskland finns sekt.
Anna berättar hur bubblorna kan se ut och att både glasens utformning och eventuella rester av diskmedlet kan påverka.
– Det viktigaste när man testar ett vin är näsan. Man ska dofta på vinet och tänka på vad man tycker det påminner om. Börja med att tänka på frukt, sedan vilken sorts frukt – apelsin, citrus eller kanske som den suraste grape? Eller doftar det mineraler med jordiga toner?
De åtta tjejerna har fått ett protokoll där de ska skriva ned vilka dofter de känner i varje glas och sedan ska anteckningarna jämföras.
– Torra mousserande viner har alltid mycket syra och ingen strävhet. Champagne innehåller mest syra av alla vita mousserande. Syran är viktig för smakerna och tillsammans med bubblorna sätter den igång våra smaklökar, ökar saliven och gör oss hungriga. Det är därför mousserande passar så bra som aperitif.
Anna instruerar hur vinet ska rullas runt i munnen för att lättare känna eftersmaken. Är det en kort eller lång eftersmak? Är bubblorna mjuka eller alerta?
– Champagne är inte bara gott. Det finns forskning som visar att det också är bra för minnet och förebygger demens. Men då får man bara dricka tre glas i veckan, säger Anna.
Minnen av olika dofter börjar ta fart:
– Nummer två doftar kaffesump, eller kanske malt.
– Trean luktar svamp.
– Ettan är citron eller källare.
– Nummer tre luktar som pälsen på en häst.
– Fyran, helt klart hallonbåtar.
– Nummer fem påminner om nyårsaftonen.
Anna tar över och går igenom vad glasen innehåller. Ingen gissar att nummer ett är en champagne. Och det är det inte heller.
– Det är en crémant från Alsace och namnet är Dopff Brut Cuvée Julien för 119 kronor. Den har en smak av parfymigt aromäpple, är lite blommig och är mjuk i munnen. Familjen Dopff startade vintillverkning 1901 och är en av de äldsta vingårdarna i Frankrike. Jag tycker de är jätteduktiga.
Dags för nummer två. Att inte heller den är champagne är alla överens om, för det är den som doftar jordkällare, malt och grannens bäck. Det är en spansk cava med namnet Sumarocca.
– Det här är en typisk cava med smak av päron. Druvorna odlas tio mil norr om Barcelona, alltså ungefär samma klimat som Champagnedistriktet och cava tillverkas också enligt champagnemetoden. Den ska helst ligga till sig i fem år för att få den rätta smaken. Då liknar den väldigt mycket champagne.
På nummer tre uppstår en viss tvekan – kan det vara den äkta champagnen. Och javisst, det är en Pol Roger, för 434 kronor.
– Pol Roger är ett av de äldsta champagnehusen. Smaken påminner om tryffel, har svampiga toner, men också mineraler, järn och nougat.
Då är det bara två kvar – först det ekologiska rosébubblet från Chile som heter Estelado Rosé.
– Det här är en nyhet som jag ville passa på att prova. Den har smak av hallon, smultron och blodapelsin. Vinet är gjort på en druva som heter pais och som används till vardagsviner och anses därför inte så fint.
När sista glaset smakas av suckar flera runt bordet och "ah, mmm" hörs. Det är tydligen det vin som flest gillar.
– Castelforte Prosecco, 79 kronor, känner alla igen. Druvan heter glera och vinet har en tydlig fruktig smak av päron, såna som är så där slafsigt mogna att det rinner när man äter dem. Castelforte produceras av Cantine Riondo, Italiens största kooperativa producent. De tillverkar 110 miljoner liter om året och har stora undersökningar om vad konsumenterna vill ha.
Vinprovningen är slut men det finns vin kvar i glasen och möjlighet att ta en sista klunk för att hitta smakerna som Anna berättat om.
– Det här var jättekul, det gör vi om. Jag har lärt mig mycket och kommer att dofta mer på vin innan jag smakar på det, säger Kristina.