Ny bok om hederskultur vill nyansera debatten

Delvin Arsan kom från Syrien till Sverige 1993 och växte upp i Flen. I arbetet med boken har hon besökt en rad länder i Mellanöstern, men också grävt där hon själv står, inom den egna familjen.

‒Det är en insider som skrivit den, som själv drabbats av det och vars mor och syster drabbats och lider än i dag av det. Nu ser vi syriska släktingar komma till Europa och vi har ansvaret att de inte får ge de här strukturerna nytt liv. Vi vill förebygga att det sker i deras kretsar, en kamp som aldrig kommer sluta, säger Arsan.

Varje gång ett hedersrelaterat brott sker ökar debatten kring ämnet, men det är enligt Delvin Arsan en skev debatt.

‒Det är en död debatt, det pratas bara om hederskulturen när det blir en rubrik, men man pratar inte om gråzonerna, om varför och hur. Jag tror att folk tror boken handlar om själva brotten och inte om vilka effekter hederskulturen har, men det försöker jag förklara i de intervjuer jag fått. Det är samma miljöer där man rekryterar terrorister och till andra typer av brott. Ska man förstå det och varför folk ansluter sig måste man veta varför och hur man förebygger det, den bredden finns i boken.

Det har blivit en hel del intervjutid efter boksläppet, Arsan har medverkat i flera program i P4 samt i Studio ett och fått bland annat en väldigt positiv recension av FI.

‒Jag pratar om att samhället är delaktigt och en del av ansvaret i form av segregation, utanförskap, bristen av nationell tillhörighet som för de som kommer hit och aldrig levt i demokratiska samhällen betyder ingenting, de har inga referenser utan lever som tidigare där de sökt skydd genom familjen. Där finns det ett patriarkat där pappan bestämmer och där man tar mer hand om flickor än pojkar, säger Arsan som mött många som fått en ny syn på hederskulturen.

‒De säger att det har vi aldrig tänkt på, att samhället ska vara skyddsnätet och om det inte finns går man tillbaka till gamla strukturer. För att förebygga kan man inte bara prata om brotten och att ge skydd till kvinnor och hur vi ska integrera henne. Kvinnojourer är en liten mellanfas men har fått stor uppmärksamhet i debatten eftersom det är det enda man pratar om. Det är återigen peaken, brotten, man pratar inte om varför och hur och det är för det inte funnits kunskap, men kunskapen ger jag i boken.

Boken analyserar de politiska och religiösa miljöerna där hederskulturen är stark.

‒Folk har inte vågat komma ut och lämna ut sig själva men det är där jag kände att någon måste fan ta och göra det för att vi ska kunna vara ärliga mot oss själva och det svenska samhället, hur det faktiskt ser ut inifrån oavsett hur hemskt och våldsamt det är, säger författaren och ser flera användningsområden för boken, som är utgiven på Carlsson bokförlag.

‒Den har ett stort utbildningssyfte för politiker, Migrationsverket, socialtjänsten, kuratorer på skolor, advokater, domstolar och polisväsendet framförallt. Jag går in i alla miljöer, till och med biståndsdelen. Det är för dem som vill förstå den här kulturen för att kunna hjälpa de utsatta effektivt men även för beslutsfattare hur de ska arbeta. Det här är inte bara de här människornas fel, det är också staten som banar vägen för förtrycket och våldet, säger Delvin Arsan.