Stora barngrupper i förskola och skola, för lite personal, för få pedagoger, hemtjänst som går på knäna och en allmän personalbrist inom välfärden.
Problematiken är långt ifrån okänd, men frågan är hur välfärden ska upprätthållas? På Ekonomihögskolan i Lund finns en egen institution som forskar kring just detta, en forskning som sätter fingret på vad problemet beror på: vår demografi. Samtidigt som vi blir allt äldre, är gruppen äldre och barn, som kräver mycket omsorg, mycket större än den arbetsföra, skattebetalande grupp som ska ta hand om alla.
Och framtidsutsikterna är inte ljusa. Med rådande utveckling kommer allt fler äldre bli beroende av försörjning av de som är i arbete. Dessutom kommer samhällets kostnader att öka ännu mer, i och med att vi konsumerar mer välfärdstjänster med ökad ålder.
Det konstaterar professor Tommy Bengtsson, grundare av Centrum för ekonomisk demografi på Ekonomihögskolan i Lund.
– Det här är en av välfärdstatens stora utmaningar, säger han.
Med en titt bakåt förklarar Tommy Bengtsson att andelen äldre ökade på 1900-talet, eftersom födelsetalen sjönk. De ökande kostnaderna för äldre vägdes då upp av att samhällets barn minskade.
Men nu är vi i en fas där de äldre blir allt fler. Den åldrande befolkningen beräknas utgöra 24 procent av befolkningen 2050, enligt SCB.
Samtidigt har anledningen till åldrandet förändrats.
– De senaste decennierna har ökningen av äldre enbart berott på att äldredödligheten minskar. Ökningstakten av äldre är inte högre i dag, däremot är anledningen helt annorlunda än den var på 1900-talet. Tidigare sjönk dödligheten bland barn och unga vilket gjorde att arbetskraften ökade. Det är således en ny sorts åldrande vi har och det är en av utmaningarna, säger Tommy Bengtsson.
Samtidigt ser vi i dag effekterna av minskad barnadödlighet och dödlighet för spädbarn. Problemen är större än vi trott, enligt Tommy Bengtsson som pekar på att andelen äldre blir fler än vad vi trott, då SCB underskattat ökningen av medellivslängden i sina prognoser.
– Äldres konsumtion har också ändrats, äldre konsumerar allt mer omsorg, så kostnaderna har ökat kontinuerligt, tillägger Tommy Bengtsson.
Den största utmaningen är då hur vi ska kunna upprätthålla en god omsorg och en god sjukvård för alla. Att höja skatten tror Tommy Bengtsson kan vara kontraproduktivt och leda till att tillväxten hämmas. Han menar vidare att läget är akut men inte hopplöst.
En viktig del av lösningen är i stället att öka sysselsättningsnivån.
– Ungdomar i Sverige har egentligen hög sysselsättningsnivå internationellt sett, så ungdomsarbetslöshet är egentligen inget problem i Sverige. Men det är viktigt att rikta åtgärder mot dem som har svårt att komma in på arbetsmarknaden. Även om vi har en hög sysselsättningsnivå kan den förbättras.
Till viss del får välfärden dragkraft av pensionssystemet som är skapat för att människor ska vilja jobba längre och då få högre pension. Det ökar skattebasen och skapar också en sorts spill over-effekt, vilket gör att pensionssystemets utformning hjälper till att finansiera omsorg och sjukvård.
Positivt är också att pensionsåldern ökat kontinuerligt sedan mitten av 1900-talet, säger Tommy Bengtsson.
– Och den ökar för alla grupper i samhället, även för lågutbildade och invandrare, helt emot den bild som vi fått till bords på olika sätt.
Trots detta så står Sverige utan ett system för att finansiera vård och omsorg, säger Tommy Bengtsson och jämför med pensionssystemet.
– Finansiering av vård och omsorg sker genom det offentliga, och här har vi inget stabilt system. Därför står vi framför en utmaning.
En viktig faktor, förutom sysselsättningsnivån, för att hantera utmaningen, är vuxenutbildningar. Utbildning senare i livet ger också incitament att jobba längre, påpekar Tommy Bengtsson.
– Att man hela tiden utvecklas i sitt arbete tror jag är en väldigt viktig faktor. Mycket handlar om att kunna utveckla sig inom det yrke man har, att utveckla det humana kapital som vi har och göra arbetsplatserna mer attraktiva så man vill stanna.
Tommy Bengtsson tror att de här frågorna kommer vara väldigt viktiga och prägla tiden efter valet.
– Före valet orkade man inte riktigt ta tag i det här. Jag tror också att man behöver förbättra skolan. Vi har överlag en bra skola, men den behöver förbättras ytterligare. Och jag tror att läraryrket och respekten för det är fundamentalt. Det krävs ett starkt samhällsstöd för att nå det och det är viktigt, vi måste ha utbildad och väl fungerande arbetskraft.