Andelen människor som lever i relativ fattigdom i Södermanland har stadigt ökat de senaste åren.
Enligt Statiska centralbyråns siffror har antalet personer i länet vars inkomst är 60 procent lägre än medianen i riket gått från 14,7 till 16,7 procent mellan 2011 och 2015. En ökning som konkret innebär, om hänsyn tas till befolkningsökningen i länet under de aktuella åren, att ungefär 6920 fler personer har fallit under fattigdomsgränsen.
Utvecklingen är inte unik för Sörmland. Under de senaste 35 åren har antalet relativt fattiga i landet mer än fördubblats.
Men i Sörmland har utvecklingen varit mer markant än i resten av Sverige. Och vissa av länets kommuner sticker ut i statistiken. Till dem hör Flen och Eskilstuna, där en femtedel av befolkningen sedan 2014 beräknas leva i relativ fattigdom.
Enligt Anna Almqvist, ekonom på LO, är det framför allt två saker som har drivit på utvecklingen på ett nationellt plan.
– De relativa inkomsterna för grupper som inte har arbetsinkomster, sjuka och arbetslösa, har urholkats. Det handlar alltså om att nivåerna i de försäkringssystemen inte har hållit jämna steg med ökningen av andra inkomster, till exempel arbetsinkomster.
– Sedan har de som tjänar mest i samhället dragit ifrån, vilket framför allt beror på att avkastning på kapital har blivit större under de senaste decennierna, säger Anna Almqvist.
Vid sidan om detta tror landstingsstyrelsens ordförande, Monica Johansson (S), att det finns ytterligare orsaker bakom den höga relativa fattigdomen just i Sörmland.
– Flera kommuner i Sörmland har haft karaktären av att vara bruksorter, med mycket tung industri, och när dessa försvann fick man en hög arbetslöshet, och man har inte tagit tag i den omställningen. Sedan har vi en ganska hög ungdomsarbetslöshet i hela länet, och vi har givetvis också haft en hög invandring, där många av de som kommer hit har en låg utbildningsnivå, säger Monica Johansson.
Mattias Claesson, vice finanslandstingsråd (C), säger att en möjlig förklaring till utvecklingen är just utbildningsnivån i länet.
– Länet har en lägre utbildningsnivå av hävd än riket i övrigt. Och i och med att arbetsmarknaden blir mer och mer specialiserad, får den som har en svagare utbildning det svårare på arbetsmarknaden, säger Mattias Claesson.
Men Monica Johansson låter sig inte nedslås av läget.
– Situationen kommer absolut att vändas. Men vi måste arbeta hårdare med att få ut folk i arbete.
Skulle du säga att det är ett misslyckande för politiken att fattigdomen har ökat så markant?
Nej, det vill jag nog inte säga. Och jag tycker att man också ser att länet håller på att ställa om ordentligt, säger Monica Johansson.