Under en presskonferens i Stadshuset under tisdagen berättar Maria Chergui (V), Magnus Arreflod (MP) och Marielle Lahti (MP) att man är bestörta över majoritetens olika utspel när det gäller skolorna i kommunen.
‒Först presenterar de en budget i balans i oktober och lite drygt en månad senare så meddelar man att grundskolan i Eskilstuna gör ett underskott på 2,5 miljon, att förskolan gör ett underskott på lite drygt 4 miljoner och att gymnasiet får ett underskott på 5 miljoner, säger Maria Chergui.
Tillsammans menar man att skollagen är väldigt tydlig på punkten att var och en av skolans elever har rätt till det stöd som krävs, och att man i de flesta rektorsområden just fått fason på det stöd som måste till.
Då drämmer man till med det här redovisade underskottet och talar om för Årbyskolan att man måste spara 5 miljoner och att Djurgårdsskolan måste spara mellan 2 och 3 miljoner.
‒Det blir ett gasande och bromsande om vartannat, säger Marielle Lahti. Det blir en rad kortsiktiga, panikartade åtgärder som oroar många.
Maria Chergui pekar på att det på sikt gör att alla skolor i Eskilstuna får bekymmer:
‒Det blir förstås svårt att rekrytera nya lärare till skolorna eftersom de flesta lärare i dag inte ser så mycket till hur mycket lön de erbjuds utan mer på hur många fast anställda finns på skolan redan. Hur ser resurserna ut.
Ytterligare ett skäl till oro är de pengar som majoriteten håller inne.
‒Det handlar om 20 miljoner i stöd till elever med särskilda behov som hålls inne under nästa år, och går till någon annan verksamhet, säger Magnus Arreflod.
Dessa pengar finns i en sammanlagd pott på 50 miljoner.
‒Här har de flesta rektorer som vi talat med redan tagit höjd på behovet av extra stöd och anställt personal och så rycks den möjligheten bort i ett slag.
Barn och utbildningsnämndens ordförande, Jari Puustinen (M), medger att flera skolor måste jobba för att få sin respektive budget i balans igen. Men han är inte orolig för att situationen ska bli ohanterbar.
‒Vi har nu ett underskott på 18 miljoner som måste rättas till. Tio miljoner är från fjolårets verksamhetsår, åtta miljoner från i år.
I den andra frågan ber Jari Puustinen att få justera uppgifterna en aning.
‒I år har vi haft en pott på 68 miljoner som skolorna kunnat söka medel ur till elever med särskilt behov av stöd. Från och med nästa år så blir den potten 48 miljoner. Men de här resurserna för att klara eleverna med särskilt behov av stöd ska egentligen finnas med redan i skolpengen.
Du är inte rädd att några elever ska lämnas i sticket med att de inte får något stöd från och med nästa år?
‒Nej, det är jag inte, och det beror framför allt på att jag har fullt förtroende för skolpersonalen.
‒Förändringar kan skapa oro, det är jag väl medveten om. Men det här är nödvändigt om vi ska få budgeten i balans.