Oro bland lärare då tjänster försvinner

Under förra året gick flera kommunala skolor back vilket innebär att personalstyrkan måste bantas. Lärarnas riksförbund befarar att neddragningarna leder till ökad stress och sjukskrivningar hos den personal som blir kvar.‒Jag kan förstå oron men är övertygad om att vi kommer att klara av det på ett bra sätt, säger Hans Ringström, grundskolechef i Eskilstuna.

Jessica Olsson är ordförande i Lärarnas riksförbund i Eskilstuna.

Jessica Olsson är ordförande i Lärarnas riksförbund i Eskilstuna.

Foto:

Övrigt2018-01-29 16:45

Å ena sidan behöver Eskilstunas kommunala skolor rekrytera fler behöriga lärare och fritidspedagoger. Å andra sidan måste flera skolor skära ner på personal eftersom de dras med underskott i budgeten.

‒Varje rektor måste stämma av efter budget och några grundskolor har stora underskott. Organisationen ses över och planeras inför varje termin så det är ingenting nytt i sig, säger Hans Ringström, grundskolechef för Eskilstunas kommunala skolor.

Exakt hur många tjänster som försvinner är inte helt klart och enligt Hans Ringström har han ännu ingen samlad bild.

‒Beroende på elevantal och skolpeng kan det svänga snabbt i skolvärlden, säger han.

Jessica Olsson, ordförande för Lärarnas riksförbund i Eskilstuna, har dock fått uppgifter om att omkring 70 tjänster på 15 skolor, varav 13 grundskolor, är i fara.

‒Vissa skolor har miljonbelopp i underskott och då är det personalkostnader som det sparas in på, säger hon.

Framförallt är det vikarier, visstidsanställda och så kallad kringpersonal som berörs, till exempel assistenter i klassrummet, språkstödjare och studie- och yrkesvägledare.

‒Det är personal som behövs för att stödja och underlätta arbetet för lärarna. När dessa försvinner ökar risken för arbetsrelaterad utmattning och stress hos dem som finns kvar, säger Jessica Olsson.

Deförändringar i det så kallade tilläggsbeloppet, ett ekonomiskt bidrag som skolor och förskolor kan söka för barn som är i behov av särskilt stöd eller modersmålundervisning. I år har kriterierna för tilläggsbeloppet ändrats och det finns 48 miljoner kronor avsatta för detta ändamål. Förra året fanns 67 miljoner kronor budgeterade men 90 miljoner användes vilket lämnade ett minus på 23 miljoner kronor.

Lärarnas riksförbunds Jessica Olsson har ingenting emot att kriterierna för att ansöka om tilläggsbeloppet ändras. Däremot är förbundet kritiskt till att mindre pengar skjuts till jämfört med förra året.

‒Behoven finns ju kvar och då är det i stället upp till skolan att lösa detta inom sin egen budget som också minskat, säger hon.

Grundskolechef Hans Ringström menar att ändrade arbetssätt ska se till att eleverna ändå får det stöd de behöver.

‒Barn i behov av särskilt stöd har rätt till det oavsett ekonomi, säger han.

Hans Ringström har dock förståelse för lärarnas oro när antalet vuxna i skolan blir färre.

‒Jag förstår oron men jag är övertygad om att vi kommer att klara av det på ett bra sätt, säger han.

Eftersom det trots personalneddragningar även råder brist på lärare uppmanar Jessica Olsson kommunen att satsa i stället för att spara.

‒När annan personal försvinner ökar arbetsbelastningen på lärarna och det gör att Eskilstuna kommun inte blir en så attraktiv arbetsgivare för behöriga lärare att söka sig till. Kommunen måste i stället fundera på hur man kan locka fler lärare, det vill säga tänka nytt och tänka om.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!