Oro inför nerdragningar på Migrationsverket i Flen

En anställd på Migrationsverket i Flen har vänt sig till kommunen för svar på vad som ska hända med jobben när myndigheten skär ner. Svar som kommunen inte har.

Statliga Migrationsverket minskar sin personalstyrka över hela landet och Flen är inget undantag, trots att förvaret just nu byggs ut.

Statliga Migrationsverket minskar sin personalstyrka över hela landet och Flen är inget undantag, trots att förvaret just nu byggs ut.

Foto:

Övrigt2017-11-18 07:01

Det kommer färre asylsökande, det finns färre asylboenden och mottagningssystemet minskar – därför kommer Migrationsverkets personalstyrka också göra det. Detta i sig är inget nytt, så här sa sektions­chefen på Region Öst, Stefan Grabos, till tidningen i januari:

‒Det som hände förförra hösten med den stora inströmningen tvingade Migrationsverket att utökas historiskt mycket. Nu har detta minskat och det innebär att Migrationsverket återgår till en normal situation. Att det blir en omställning har verket varit tydligt med.

Myndighetens budget inför 2018 har minskat med 700 miljoner samtidigt som kraven på kostnadseffektivisering ökar. Bara inom asylprövningen ska man gå från cirka 2 000 medarbetare till 770 andra halvan av 2018 och vidare in i 2019.

I brevet, som en anställd på Migrationsverket i Flen författat, ställs frågor som om de anställda "ska se till att söka sig från Flen medan man kan" och om "kommunen kommer skapa nya verksamheter på Jättunaområdet".

Kommunalrådet Jan-Erik Larsson (S) var en av dem som fick brevet. Oavsett omfattningen av nerdragningen anser han att kommunens möjligheter att påverka är väldigt begränsade.

‒Det är svårt att få en direktdialog med Migrationsverket eftersom de inte har en politisk ledning, de jobbar från sina regleringsbrev. Däremot har vi en bra dialog och återkoppling med dem som jobbar lokalt i Flen, säger Larsson som tycker att staten kommer med dubbla budskap.

Jag ser hur staten talar med kluven tunga när basala funktioner tas bort, etablering av statliga verk sker inte till Flen 10 mil från Stockholm.

Jan-Erik Larsson (S)

‒Det skickas olika signaler och det gör mig upprörd. Magdalena Andersson (finansminister) sa senast i tisdags att hela Sverige ska leva och att staten måste ställa upp, men det hjälper inte en landsortskommun som Flen, vi påverkas mycket när man drar ner på en sådan här verksamhet. I procent drar man ner lika mycket som på andra ställen och det drabbar vår kommun värre i och med att vi har en hög arbetslöshet, säger Larsson och fortsätter:

‒Vi har tagit emot och integrerat framgångsrikt sedan 1970-talet, men vi har många utrikesfödda som har svårt att komma in på arbetsmarknaden. Då borde staten prioritera en stark närvaro av statliga funktioner här och om man samverkade mer lokalt i statliga myndigheter skulle vi kunna jobba på ett mycket bättre sätt här. Jag ser hur staten talar med kluven tunga när basala funktioner tas bort, etablering av statliga verk sker inte till Flen 10 mil från Stockholm, men vi har samma problem som kommuner längre bort, säger Larsson och menar att tilliten till staten minskar.

‒Jag är kritisk till hur staten drar sig undan där den mest behövs. Dessutom jobbar vi fortfarande mycket med att få ersättning för de tjänster vi utförde under 2015 till 2016. Det kommer bli svårare för dem att be om vår hjälp, säger Jan-Erik Larsson.

Efter att Ericsson i mars 2015 varslat 400 anställda i Katrineholm blev Regionförbundet en viktig aktör för att hjälpa de uppsagda finna nya sysselsättningar. Larsson utesluter inte att liknande stöd kan behövas även i Flen.

‒De gjorde en del satsningar i Katrineholm för dem som behövde coachning. Proportionellt kan det här bli lika stort som i Katrineholm, kanske ännu mer skadligt om man tittar på arbetsmarknadssituationen. Jag kan tänka mig att det finns ett stort behov av kompetensen här, det handlar om jurister och handläggare främst som jag förstår det, säger Larsson.

Han ser även andra orosmoln i nerdragningens efterdyningar.

‒Det finns många lokala entreprenörer som är leverantörer till Migrationsverket. Där behöver vi också titta på vad konsekvenserna blir. Sen gäller det att hålla i sär problematiken, där vi kan kritisera Migrationsverket är att handläggningen av asylprocessen fastnar i kommunen väldigt länge, men det är en svår balansgång och de är en oerhört viktig arbetsplats för oss.

Så vad kan kommunen egentligen göra?

‒Vi kan prata med den sörmländska riksdagsbänken och det är tvärpolitiskt, detta är ingen ideologisk fråga, det handlar om arbetstillfällen. Riksdagskvinnan vi har är Lotta Finstorp (M) och jag vet att hon jobbar med frågorna, säger Jan-Erik Larsson.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!