Därmed inte sagt att frågan om en ny tvångsvårdslagstiftning är död, betonar Karsuddens verksamhetschef Jörgen Bragner.
– Förändringen kan gå fort, så vi har ögon och öron öppna. De närmaste 50 åren kommer det nog att svänga mycket för rättspsykiatrin. Men vartåt vet ingen.
Debatten om en förändrad lagstiftning för den psykiatriska tvångsvården tog fart i början på 2000-talet. På statsmakternas initiativ gjordes en utredning som 2012 föreslog att rättspsykiatrisk vård skulle tas bort som påföljd vid brott.
Det skulle därmed bli tillåtet att döma brottslingar med allvarliga psykiska störningar till fängelse. Sedan skulle de kunna vårdas under delvis andra premisser än i dag på inrättningar som Karsudden.
Kritiken mot den så kallade psykiatrilagsutredningen var omfattande men förslaget såg länge ut att bli verklighet från 2016. Landstingen fick därför bråttom att se över sina rättspsykiatriska verksamheter.
Men förslaget som helhet lades på hyllan och ledde endast till några smärre, nya lagkrav. För närvarande har regeringen lagt ner allt arbete kopplat till utredningen, meddelar Karin Boman Röding, pressekreterare vid socialdepartementet.
Jörgen Bragner befarar dock att frågan om rättspsykiatrins framtid snabbt kan hamna på dagordningen igen. Ett allvarligt dåd av en psykiskt sjuk gärningsman och stor medial uppmärksamhet, kan öka allmänhetens krav på hårdare lagstiftning fort, menar han.
– Stigmat för psykiskt sjuka lagöverträdare är enormt och beror på rädsla. Det gör att vår patientgrupp är väldigt marginaliserad. Allmänheten vill tyvärr inte att dessa patienter ska komma ut i samhället alls.
Sedan psykiatrilagsutredningen kom med sitt förslag har landets rättspsykiatriska kliniker gjort omfattande bygginvesteringar för att tillgodose de förväntade kraven på ökad säkerhet. Så har skett också på Karsudden, som trots en hög säkerhetsklass och rigorösa säkerhetsbestämmelser fortsatt är ett ganska öppet rättspsykiatriskt sjukhus jämfört med andra.
Nu diskuteras att höja säkerheten ytterligare. Det kan bli aktuellt med allmän inpasseringskontroll med larmbågar och röntgen.
Men det handlar också om att vidareutveckla den inre säkerheten med medarbetare som bidrar till professionella och hållbara vårdrelationer, att utveckla vårdprocessen samt förbättra vårdmiljön, menar Åsa Wallén, chef för sjukhusets kvalitets- och säkerhetsenhet:
– Att skapa större och luftigare patientrum och allmänna utrymmen ökar patientens möjligheter att dra sig tillbaka när han eller hon vill vara för sig själv. En förbättrad vårdmiljö har en positiv inverkan på både patienter och medarbetare.
– Då går det också bättre att bedriva god vård, instämmer chefsöverläkaren Susanne Andersson.